Tomma lägenheter, eftersatt underhåll och rivningar är tydliga tecken på ett krympande samhälle. Forskning visar att de påverkar invånarnas trygghet och urholkar tilliten till det offentliga, vilket kan få långsiktiga demokratiska konsekvenser.
Hur kan kommunala bostadsbolag – i en tid av demografiska förändringar och minskade resurser – arbeta för att vända utvecklingen och öka tryggheten?
– I många mindre kommuner är de kommunala bostadsbolagen centrala aktörer och genom sina beslut påverkar de hur bostadsområden upplevs och fungerar i vardagen. Men trots det saknas kunskap om hur deras arbetssätt kan anpassas för kommuner med komplexa utmaningar som krympande befolkning eller i socioekonomiskt ansträngda bostadsområden, säger Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).
Marie-Louise Elebring
De befintliga verktygen för trygghetsarbete och platsförvaltning är ofta anpassade för större, växande städer med andra resurser. Det behövs vägledning och metoder för mindre kommuner som har helt andra planeringsförutsättningar.
I projektet, som tilldelats nära 7,5 miljoner kronor från Formas, ska forskarna studera hur Bengtsfors, Ljusnarsberg och Tierps allmännytta utvecklar platsanpassade arbetssätt för områden med minskande befolkning och begränsade resurser. Därmed ska projektet bidra med kunskap om hur otrygghet kan motverkas och goda, hållbara livsmiljöer skapas på krympande orter.
Projektet har titeln Trygghet i förändrade grannskap: Allmännyttans bostadsområden och strategier för goda livsmiljöer på krympande platser. Det leds av Susanne Wallman Lundåsen och forskare i projektet är även Josefina Syssner, professor vid CKS samt Susanne Stenbacka, professor vid Uppsala universitet. Projektet pågår mellan 2026 och 2029.
