När klyftorna mellan geografiska områden inom ett land ökar ställs politiken inför stora utmaningar. Skillnader i ekonomiska förutsättningar, tillgång till välfärd och livsvillkor påverkar inte bara enskilda individer utan riskerar också att undergräva förtroendet för politiska institutioner och den sociala sammanhållningen i samhället.
– Runtom i världen har vi sett att populistiska- och antietablissemangspartier får stöd genom att lyfta fram missnöje med skillnader mellan stad och landsbygd. De här partierna har ofta ett budskap präglat av en stark misstro mot de demokratiska institutionerna. Det kan på sikt leda till att undergräva förtroendet för dessa institutioner och spä på misstron gentemot grupper som lever i storstadsområden, säger Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor vid CKS.
Ledande experter inom regional utveckling och politisk polarisering mellan stad och land samlades i Norrköping för att, med utgångspunkt i aktuell forskning, diskutera hur politiska insatser kan bidra till att minska den här regionala ojämlikheten. Samtalen rörde en rad frågor – från AI och lokala mervärdesavtal till nya perspektiv på utveckling.
Kan AI stärka regional utveckling?
Precis som många andra högteknologiska innovationer är utvecklingen av AI koncentrerad till ett fåtal platser i världen. En aktuell fråga i EU är hur Europa kan komma i kapp och dra nytta av de fördelar som AI-genereringen förväntas ge.
Men forskning pekar mot att det är den spridda användningen av AI – hellre än den koncentrerade utvecklingen – som har betydelse för regional ekonomisk tillväxt och innovation. Det gäller framför all i kombination med investeringar i forskning- och utveckling (FoU) och högre utbildning.
– AI-användningen kan fungera som en katalysator, säger Andrés Rodríguez-Pose, professor vid London School of Economics.
Därför behöver beslutsfattare fokusera på hur AI kan införas och användas på olika platser – så att användningen av och fördelarna med AI blir mer jämnt fördelad, menar Andrés Rodríguez-Pose.
Datacenter – risk eller möjlighet för landsbygden?
Men med AI följer komplexa frågor. De stora datacenter som är centrala för infrastrukturen, är en av dem.
– Vi pratar om tusentals servrar med enorm miljöpåverkan, säger Katherine Cramer, professor vid University of Wisconsin–Madison.
Datacentren kräver mycket mark och därför riktas AI-företagens blickar mot landsbygder med svalt klimat. Infrastrukturen innebär risker men skulle också, genom så kallade mervärdesavtal, kunna bidra till lokal utveckling. Lancaster, i Pennsylvania i USA, är ett exempel där ett sådant avtal upprättats.
– Det är ett sätt för lokalsamhällen att sätta upp villkor. I det här fallet finns till exempel krav att företaget ska bidra till ekonomisk utveckling, hjälpa samhället att nå sina klimatmål och bara använda sig av förnybar energi.
Katherine Cramer betonar dock att sådana avtal är komplexa och innehåller många dimensioner. Den efterföljande diskussionen handlade bland annat om resursutvinning, makt och rättvisa.
Ett annat perspektiv på utveckling
Hur lokal utveckling definieras är en central fråga i arbetet för minskade regionala klyftor. Utveckling kopplas ofta till tillväxt, trots att många samhällen i dag krymper.
– Tillväxt är fortfarande ett mål – det kan handla om att attrahera nya invånare, nya investeringar och företag – men vad många lokala politiker faktiskt gör i vardagen är ofta att hantera följderna av ett krympande samhälle, säger Josefina Syssner, professor vid CKS.
Det finns därför ett behov av andra mål och visioner än enbart tillväxt.
– Vad kan vi hoppas på och planera för i stället för tillväxt? frågar Josefina Syssner.
Vikten av olika perspektiv för att hantera komplexa samhällsutmaningar
De forskare som deltog kommer från olika discipliner och har studerat regional ojämlikhet och polarisering i olika länder och kontexter. Att samla dessa erfarenheter och kunskaper var mycket värdefullt.
– När forskare med olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter möts uppstår nya frågor, nya perspektiv och ibland också nya sätt att tänka kring möjliga åtgärder. Jag tror att vi behöver interdisciplinärt samarbete och en nära dialog med politiker och praktiker för att kunna utforma och implementera träffsäkra åtgärder. Vi behöver också våga pröva nya idéer i mindre skala, utvärdera dem och lära av resultaten, säger Jonna Rickardsson, postdoktor vid JIBS.
Workshopen möjliggjordes av Uppdrag Landsbygds stöd till forskarnätverk.
