25 september 2026

I Stenungsund finns Sveriges största kemiindustri, i änden av det västsvenska gasnätet. Här blir kolatomerna i natur- och biogas till värdefulla ämnen som behövs i nästan allt vi använder i vardagen.

En grupp människor som står och lyssnar på en person. Fotograf: Ulrik Svedin
Gauthier Hanquet, platschef för Perstorp Oxo AB i Stenungsund visar BSRC:s besöksgrupp runt på den stora kemiindustrin.

– Du kommer i kontakt med kemiklustrets produkter varje dag eftersom de är ingredienser i nästan allt vi använder till vardags, från blodpåsar till bilar, berättar Elin Hermansson, programchef på Hållbar kemi, som är en samverkansorganisation mellan kemiföretagen i Stenungsund.

Tillsammans arbetar företagen inom Hållbar kemi för att möjliggöra för kemiindustrin att ställa om till klimatneutralitet.

 

kvinna föreläser vid bild.
Elin Hermansson, Hållbar kemi.
– Kemiföretagen i Stenungsund står för cirka två procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Samtidigt är kemiindustrin en viktig del i värdekedjan för tillverkning av andra material, säger Gauthier Hanquet, platschef för Perstorp Oxo AB i Stenungsund, med cirka 200 anställda.

 

Han visar besöksgruppen från Biogas Solutions Research Center runt på det stora området. Överallt finns mängder av rör som transporterar kemikalier till och från olika processer.

– Verksamheten här pågår 24 timmar om dygnet året runt.

Kemiindustriklustret byggdes upp i den lilla kommunen vid västkusten på 1960-talet. Geografiskt ligger Stenungsund bra till med närhet till Göteborg och dess hamn samt tillgång till en egen djup industrihamn.

Personer i reflexväst och hjälm som syns bakom rör. Ulrik Svedin
Mahmoud Abdelhamid och Mats Eklund, inne i kemiindustriklustret i Stenungsund.
Borouge International driver anläggningen där några av de viktigaste råvarorna tas in och genom krackning omvandlas till bland annat eten – en kolväteförening som är en av kemiindustrins viktigaste byggstenar. Den transporteras genom rörledningar till de andra kemiföretagen, exempelvis Perstorp, som sedan kan producera aldehyder, alkoholer, syror och estrar. Som slutprodukt kan det till exempel bli säkerhetsglas, bilinteriör eller kylmedel för tex kylskåp.

En annan råvara är naturgasen som importeras från Europa via det västsvenska gasnätet. Andelen biogas i nätet har ökat markant under det senaste decenniet, mycket tack vare import från Danmark: Från 7,6 procent 2016 till omkring 25 procent, med en topp på 37,5 procent under 2022.

– Det finns en vilja att bli mer självförsörjande på energi i Sverige. Eftersom så mycket tillverkning börjar med kemi är det viktigt för den gröna omställningen att förse industrin med biogas, säger Mats Eklund, professor och föreståndare på Biogas Solutions Research Center vid Linköpings universitet.

Gruppbild. Ulrik Svedin
Gruppen från Biogas Solutions Research Center besökte kemiklustret i Stenungsund.

Biogasresan 2026

Biogas Solutions Research Centers studieresa 2026: 24 deltagare, hälften från forskarvärlden (en grupp kom från Brasilien för att delta på studieresan) och hälften från näringslivet. På resan görs studiebesök i olika verksamheter som är kopplade till biogaslösningar. 2026 gick resan till de här platserna:

Dag ett:

Dag två:

Dag tre:

Kontakt

Biogas Solutions Research Center (BSRC)

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna som sitter bredvid varandra.

Två hedersdoktorer med blicken mot framtiden

Avfall kan avslöja samhällets orättvisor. Utbildning kan förändra ett barns framtid. De nya hedersdoktorerna vid Filosofiska fakulteten verkar inom helt olika områden men förenas av en vilja att omsätta kunskap och engagemang i konkret förändring.

En närbild av ett grönt och gult ljus.

Här går energin åt i datacentret

Serverdrift och kylning står för 95 procent av energianvändningen i ett undersökt datacenterrum. En ny kartläggning visar vart energin tar vägen och kan hjälpa datacenter att hitta åtgärder som ger störst effekt.

Ett suddigt foto av en sjukhuskorridor.

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården. En ny studie visar hur organisation, lokala förutsättningar och kontinuerligt lärande påverkar om nya arbetssätt får genomslag – och om de bidrar till en mer jämlik vård för alla.