- Det är som en tsunami som väller över oss och berättar om trakasserier och våld. Man måste förstå problemet med trakasserier, både politiskt och ur ett forskningsperspektiv, sade Annelie Häyren, forskare och utredare på centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
Salen var fylld med åhörare när det var dags för seminariet - I kölvattnet av #metoo - som hölls för att uppmärksamma sexuella trakasserier inom akademin. Eftermiddagen, som bestod av en föreläsning av Annelie Häyren, med efterföljande paneldebatt om hur Linköpings universitet arbetar med frågor som rör området, inleddes med att åhörarna under tystnad fick läsa några utdrag av de berättelser som kommit fram under #akademiuppropet, som till exempel;
”Några studenter lämnar in en erotisk bild med mitt namn på, och när jag reagerar blir jag anklagad för att vara för känslig och rekommenderad att fundera över om jag verkligen ska fortsätta som lärare. Sedan undrar rektor hur jag klär mig när jag undervisar.”
"Vi hade inte personalfester för en av professorerna brukade tafsa på den administrativa personalen så det gick inte att ha fester. Det fanns ingen tanke på att säga åt honom, utan festerna ställdes helt sonika in.”
#akademiuppropet är en av de reaktioner som kommit i kölvattnet av #metoo, med personliga berättelser om sexism och trakasserier vid universitet och högskolor. Annelie Häyren betonade under sitt seminarium vikten av att kunna identifiera trakasserier och diskriminering.
- Det låter som en självklarhet, men hur många män säger inte att de inte vågar öppna dörren för kvinnliga kollegor numera, och Jan Guillou säger att han inte vågar krama kvinnliga kollegor. Men kan man inte se skillnad på trakasserier och vanlig vänlighet så har man problem.
Under paneldebatten deltog LiU:s prorektor Roger klinth, LiUs: HR-direktör Pia Rundgren, Ulf Nilsson, dekan vid LiU:s Tekniska högskola, Margareta Bachrach Lindström, prodekan vid Medicinska fakulteten och Amanda Norberg, studiesocialt ansvarig på Linköpings teknologer studentkår . De fick bland annat svara på frågan vart man ska vända sig om man själv, eller en kollega/studiekamrat blir utsatt.
- I det korta perspektivet måste man vara tydlig med information och vem man ska vända sig till. I det långa perspektivet handlar det om förändra värderingar och gammal struktur och utveckla en tillit om att sådana problem tas på allvar, och att vi här på universitetet har nolltolerans. Det är inte lätt, det är en stor och brokig organisation med många människor inblandade, och det behövs ett enträget arbete, sade Roger Klinth.
Det diskuterades också kring de studentundersökningar som genomförts, och som för fyra-fem år sedan visade att andelen tjejer som upplevde kränkningar på grund av kön var väldigt hög. En stor del av de situationerna hade uppstått i samband med laborationer och lektioner där studenter och doktorander gick in och gjorde läraruppdrag. Nu har man byggt en webb-baserad kurs för assistenter.
Framöver kommer Linköpings universitet ge mer tyngd åt inslagen av lika villkor i sina chefsutbildningar och erbjuda olika former av workshops för såväl medarbetare som studenter. Man planerar även att vässa frågorna på medarbetarundersökningarna för att få mer träffsäkra svar.
- Alla berättelser man hör kryper under huden och vi måste ha en plan för hur vi håller det vid liv och inte släpper taget. Vad ser vi efter att #metoo stannat upp och reportrarna tystnat? Vi måste få till en långsiktig förändring, sade Roger Klinth.