Fake news, fakta och forskning

13 mars är källkritikens dag, något som uppmärksammades på flera håll i landet. På Campus Norrköping bjöd Riksarkivet in till en dag om källor, källkritik, kunskapssyn och fakta. Hur vet vi att informationen vi tar del av är vad den utger sig för att vara? 

En papperslapp med olika ord kopplat till fake news ligger på ett ord

Riksarkivet, som firar 400 år i år, bjöd på tisdagen in till en dag med fokus på källkritik. Fake news, fakta och forskning var ledorden för arrangemanget. 

Karin Åström Iko från RiksarkivetKarin Åström Iko, Riksarkivet– Med tanke på den informationsvärld vi lever i, måste vi lära oss att förhålla oss mer kritisk till källor, och tänka efter både en och två gånger innan vi till exempel delar med oss av information på sociala medier, säger Karin Åström Ike, chef för Riksarkivet. 

Programmet började med att Carina Milde, intendent vid EWK-museet Centrum för politisk illustrationskonst på Arbetets museum i Norrköping, berättade om hur de använder tecknad satir som ett verktyg i samtal med ungdomar om källkritik. Där diskuteras bland annat begrepp som faktaresistens, filterbubblor och åsiktskorridorer.

– Faktaresistens vet inte alla unga vad det är, men deras vanor på sociala medier är bättre än vad många tror. De är kloka, intresserade och analyserande. 

Per-Anders Forstorp, forskare inom kommunikation, medier och kultur vid Linköpings universitet pratade om populistisk kunskapssyn, och om hur ledande politiker, inte bara utmålar media som ”folkets fiender”, utan också förnekar de konventioner och verksamheter som säkerställer fakta. 

Från Riksarkivet kom också Magnus Geber, som berättade om hur de arbetar för att hålla den växande informationsmängden säker och opåverkad av tidens tand och utomstående krafter. 

Nils Olauson, onlinechef Östgöta mediaNils Olauson, onlinechef Östgöta mediaFör mediabranschen innebär teknikens utveckling en ny konkurrens, där källorna, rösterna, kanalerna och plattformarna idag är fler än någonsin. Traditionella medier ifrågasätts, och Nils Olauson, onlinechef för Östgöta media, berättade om hur han ser på utmaningarna för journalistiken idag, och vad som väntar i framtiden.

– Vi jobbar mycket med mål och analyserar trafik. Vi vill också kunna erbjuda våra läsare, och tittare nya tjänster, och kommer framöver kunna effektivisera vårt arbete allt mer genom smartare teknik och viss automatisering. 

Avslutningsvis sade Karin Åström Ike att hon gärna skulle se ett samarbete mellan olika aktörer för att säkerställa förvaltningen av vår historia, och bevarandet av samtidens information för framtiden.

– Vi lever i en tid av snabb teknisk utveckling. Nya kommunikationsformer ser ständigt dagens ljus. Nätets snabbhet ger oanade möjligheter, men skapar också stora risker. Källorna för vår kunskap om omvärlden behöver diskuteras och kritiska redskap vässas, sade hon.


Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll