02 april 2026

Vindkraftsparker som reser sig som Eiffeltorn över myrar, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Techgiganternas tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?
– Ska vi ha el till sjukhus och bostäder eller till att generera AI‑bilder? säger LiU-forskaren Julia Velkova.

En kvinna går i snön med en halsduk runt halsen. Fotograf: Thor Balkhed
LiU-professor Julia Velkova har i över ett decennium studerat relationerna mellan digital infrastruktur, energi och hållbarhet. ”Digitaliseringen i Sverige är politiskt styrd, men inte välplanerad och för storskalig. Vi kan inte fortsätta så här, läget är akut!”, säger hon.
I takt med att vårt samhälle blir alltmer digitalt växer också behovet av stora datacenter. Serverhallar lagrar bilder, driver AI-system och håller i gång alla digitala tjänster vi använder varje dag. Men de kräver också enorma mängder energi. Sverige har blivit ett favoritland för globala techbolag och att etablera satsningar som ska tillfredsställa ett till synes omättligt behov av AI och databeräkningar.

Kritiska infrastrukturer

Samtidigt går våra energisystem igenom en historisk omställning mot fossilfri el och är inte byggda för den nivå av elektrifiering och digitalisering som nu växer fram.
Julia Velkova, professor i medier och kultur vid Linköpings universitet, leder forskningsprojektet ”Megabytes vs Megawatts” som undersöker vad som händer när dessa två kritiska infrastrukturer – datacenter och energisystem – ska fungera hållbart tillsammans.

En kvinna står i ett vardagsrum och håller en mobiltelefon mot örat. Thor Balkhed
Forskargruppen har tillsammans med konstnären Lena Ignestam tagit fram pop-up böcker för att visualisera problematiken. En bok visar landskapet i Ragunda kommun i Jämtland där Google etablerat en vindkraftspark med 33 turbiner ”lika höga som Eiffeltornet” och där myrar dräneras för att möjliggöra byggena. I en annan bok är samma jättepark placerad i Stockholms stadsmiljö.

– Vi vill belysa bredden av problemen. Hållbarhet handlar inte enbart om att räkna koldioxidutsläpp. Hållbarhet handlar också om att bevara tillgången till energi för alla; att inte tränga undan kommuner, företag eller medborgare på bekostnad av utbyggnad av serverhallar.

Hon tillägger snabbt:

– Vi är inte emot digitalisering, det är formen och skalan som är problemet. Synen på digitalisering är att den inte har något pris, att man kan koppla oändligt många serverhallar till våra befintliga infrastrukturer eller bygga oändligt mycket mer grönmärkt energi utan konsekvenser. Det stämmer inte. Digitaliseringen i Sverige är politiskt styrd, men inte välplanerad och för storskalig. Vi kan inte fortsätta så här, läget är akut!

Julia Velkova menar att medborgare och företag bär konsekvenserna av den globala digitaliseringen. Kommuner blir stora leverantörer av grön el och mark till techjättar samtidigt som detta bromsar annan utveckling. Diskussionen handlar om vem som egentligen får plats i vårt elnät. Till exempel är Amazons serverhallar i Katrineholm i dag den största el¬konsumenten i kommunen. De har bokat en fjärdedel av effekten i elnätet, trots att de inte vet om allt behövs. Samtidigt får andra stå i kö för att få tillgång till el, menar Julia Velkova.
Ett annat exempel är Pågens bageri i Malmö som för några år sedan tvingades flytta sin utbyggnad på grund av Microsofts närliggande etablering.

En kvinna som går nerför en trappa. Thor Balkhed
Julia Velkova varnar för att vi riskerar att leva längre med ruinerna av dagens digitala expansion, än med själva nyttan av projekten.

– När ett bageri måste konkurrera med en global molnjätte om el är något fundamentalt fel. Alla säger att vi ska elektrifiera och digitalisera, men vem får egentligen plats i elnätet när det är en bransch, den digitala industrin, och de stora aktörerna som har reserverat en stor del av effekten?

”Först till kvarn”

Den kanske mest uppmärksammade energikonflikten i Norden utspelade sig i Norge, där ett nytt datacenter byggt för Tiktok blockerade utbyggnaden av ammunitionsfabriken Nammo som vill öka produktionen kopplat till kriget i Ukraina

– Det är ”först till kvarn” som gäller. Samhällsnytta spelar ingen roll. När elnätet är fullt är det fullt, säger Julia Velkova.

I praktiken: datacenter vinner ofta kapplöpningen, eftersom de planeras industriellt och snabbt samtidigt som deras livslängd är oklar. Samtidigt är det är inte ovanligt med nedstängningar och avvecklingar.
Julia Velkova varnar för att vi riskerar att leva längre med ruinerna av dagens digitala expansion, än med själva nyttan av projekten.

– Det går så fort att ingen hinner tänka på: Vad offrar vi? Vem betalar priset? Vi måste fråga oss: ska vi i Sverige ha el till sjukhus eller till att generera AI-bilder i framtiden?

Vad behöver göras?

Men vad behöver göras i framtiden för att riskerna inte ska bli verklighet? Julia Velkova efterlyser tre saker:

  • Transparens – medborgare måste få veta var deras el tar vägen. Avtal om energi och nyttjande av infrastruktur av serverhallsägare bör omfattas av offentlighetsprincipen.
  • Prioritering – politiken måste våga säga: vissa verksamheter går före andra. Det finns en gräns för hur mycket serverhallar för AI och molntjänster vi kan bygga innan de börjar slå ut eller pressa andra verksamheter i samhället.
  • Planering – digital infrastruktur måste behandlas som den samhällskritiska, elintensiva och platsberoende verksamhet den är – inte som byggnader som det gör nu.

Samtidigt är hon övertygad om att industrin vill göra det bättre – och utbildning är en grundbult.

En kvinna står framför en bokhylla. Thor Balkhed
Julia Velkova tror att industrin vill göra rätt, men det krävs utbildning - vilket forskarna förbereder att arbeta med mer aktivit framöver.

– Många företag tittar bara på sig själva och i sin egen trädgård, då ser man inte effekterna av hur man påverkar samhället. Det blir en väldigt snäv bild om vad som egentligen är det bästa. Det här är frågor som man måste utbilda industrin om och det är något vi förbereder att arbeta med mer aktivt.

Det går så fort att ingen hinner tänka på vad vi offrar och vem som betalar priset
Julia Velkova, professor vid Linköpings universitet

Forskaren 

Namn: Julia Velkova
Gör: Professor (installeras under 2026) i medier och kultur vid Linköpings universitet.
Har i över ett decennium studerat relationerna mellan digital infrastruktur, energi och hållbarhet.
Är 2023-2028 även antagen till spetsforskningsprogrammet Pro Futura Scientia Fellow där hon studerar nedmonteringen av det svenska kopparnätet och vad som händer när storskaliga kommunikationsinfrastrukturer avvecklas.

En kvinna med en halsduk runt halsen. Thor Balkhed
Julia Velkova

 


Tre personer sitter i soffa och håller upp tidningar framför ansiktet.

LiU magasin

LiU magasin är Linköpings universitets tidning för tidigare studenter (alumner) och andra som är intresserade av universitetets verksamhet. Läs senaste numret här.

Forskaren om forskningen

Image not found

Hur gör vi internet hållbart?

Träffa Julia Velkova i hennes forskarmiljö där hon tittar på hur sättet vi försöker göra internet hållbart väcker bredare frågor.

Läs mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står framför en röd byggnad.

Living labs ska forma framtidens jordbruksteknik

Ett nytt projekt tar nu form för att stärka samverkan mellan lantbruk, forskning och teknik i Sverige: Agri Living Lab Sweden.

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.