− Idén är ganska enkel. Den bygger på principen att energi inte ska överföras över långa avstånd utan produceras så nära konsumenten som möjligt. Vår definition av energi omfattar även värme, uppvärmning och kyla, säger Yang Liu, biträdande professor vid avdelningen för Industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.
Arbetet rör införandet av så kallade Positive Energy Districts (PED), eller energipositiva stadsdelar, och samspelet mellan olika energilösningar som i dag inte utnyttjas fullt ut.
Living labs
− Vi ser framför oss att energin används mer direkt och att lagring sker när förutsättningarna är som bäst. I dagens energisystem är vi fortfarande beroende av produktion på långt avstånd samt av lagring och överföring. Detta bromsar hela Europas klimatomställning. Vi går miste om viktiga synergier när produktionen ligger långt från konsumenten.
Projektet kommer bland annat att resultera i ett ramverk och ett öppet, skalbart beslutsstöd för beslutsfattare. Arbetet bygger på en transdisciplinär samskapande metod i så kallade Living Labs i fyra kommuner: Lund i Sverige, Lyngby-Taarbæk i Danmark, Winterthur i Schweiz och Fuengirola i Spanien.
Optimering
− I dessa miljöer arbetar vi direkt med kommunala planerare, energibolag, små och medelstora företag och lokala representanter för att testa, utvärdera och vidareutveckla både ramverket och beslutsstödet. Samarbetet med kommunerna är avgörande för att hitta lösningar som både efterfrågas och fungerar i praktiken, säger Yang Liu.
Projektet spänner över många områden och handlar om optimering och energieffektivitet under hela året.
Men kan en stadsdel verkligen bli helt självförsörjande på energi?
− Tekniskt sett är det möjligt med tillräckligt mycket lagring. Men det är ofta inte ekonomiskt rimligt, förklarar Yang Liu.
Rättvis fördelning
Därför tittar forskarna på året som helhet. Målet är att distriktet ska skapa ett årligt nettoöverskott av förnybar energi. Ramverket och beslutsstödet gör det möjligt för städer att simulera olika PED-scenarier och bedöma både teknisk och ekonomisk genomförbarhet.
− Det kan handla om solceller, geotermisk energi och vindkraft, men också om smarta lösningar för att fånga upp och återanvända värme. Optimering är avgörande, till exempel att kunna avgöra när det är bäst att producera och lagra energi.
Ramverket och beslutsstödet ska även hjälpa beslutsfattare att navigera i den ofta komplexa regleringen kring energifrågor samt bedöma socioekonomiska effekter och rättvis energifördelning.
− Detta säkerställer att våra lösningar är praktiska, användarvänliga och anpassningsbara efter klimatmässiga, sociala och regelmässiga förutsättningar. På så vis bidrar projektet direkt till kunskapsbaserad och rättvis stadsplanering, säger Yang Liu.
Samhällsvetenskap
Begreppet energirättvisa handlar om att alla områden behövs när en stad vill maximera sitt energisystem. Det innebär att energiproduktion och energianvändning måste optimeras oberoende av socioekonomiska förhållanden.
Vi kan inte utesluta någon grupp
− Vi kan inte utesluta någon grupp, till exempel utsatta hushåll, låginkomsttagare eller flyktingar. De måste vara en del av energisystemet även om de inte äger sina bostäder eller saknar ekonomiska resurser. Därför krävs en form av energirättvisa för att hantera dessa utmaningar.
Arbetar ni tvärvetenskapligt i projektet?
− Ja, och samhällsvetenskap blir allt viktigare i den här typen av projekt, inte bara tekniken. Vid Zurich University of Applied Sciences, till exempel, samarbetar vi med samhällsvetare kring just de här frågorna, säger Yang Liu.
