Kemiläraren som älskar experiment

Så här i backspegeln var det nog självklart att Jesper Svartz skulle bli lärare. Fröet till sin yrkeskarriär hittar han nämligen redan i barndomen.

– Jag har ju alltid haft väldigt lätt för mig i skolan och ofta hjälpt klasskompisarna, framför allt i matte och naturvetenskap men även språk har jag tyckt var roligt.

Älskar tentor

Sedan många år är han huvudsakligen kemilärare på Berzeliusskolans gymnasium i Linköping. Lärarexamen tog han vid Linköpings universitet där han också doktorerat i medicinsk cellbiologi. När han räknar efter har han tillbringat totalt elva år vid universitetet och beskriver sig som nästan ”överdrivet utbildad”. Den enkla orsaken är att han älskar att lära sig nya saker – och att få testa vad han lärt sig.

– När jag gick på universitetet var tentor bland det bästa jag visste. För jag har väl aldrig hamnat i det där läget där jag inte kan, erkänner han.

Entusiasmen för kemiämnet är påtaglig när Jesper Svartz tillsammans med ett par elever demonstrerar några kemiexperiment för oss. Vätskor ändrar färg, det flammar och smäller till allmänt jubel.

– Man märker att han brinner för ämnet lika mycket som eleverna och det smittar av sig, säger Alexander Stjärnström som går naturvetenskapliga programmets spetsutbildning.

 

Anna Nilsen

Tips till lärare

Eleverna på spetsutbildningen är ambitiösa och ställer ofta oväntade och kluriga frågor. Några av dem har till och med vunnit Svenska Kemisamfundets kemiolympiad. Då är det ju en klar fördel om läraren är ”överdrivet utbildad.” Själv vill Jesper Svartz inte analysera sina styrkor för mycket.

– Men en grej är att jag är väldigt strukturerad. Mina lektioner är till exempel 60 minuter långa, aldrig 80 minuter som en del har. Det blir ineffektivt med 80. Jag orkar ju inte ens sitta där själv!

På frågan om vad han har för tips till den som vill bli en bättre lärare funderar han en stund. Sedan säger han att det viktigaste, i alla fall inom kemi och biologi, är att göra demonstrationer för eleverna, att visa saker och dra paralleller till verkligheten.

– Det andra är att skriva på tavlan. Allting har blivit så otroligt digitaliserat. Det tredje är att eleverna absolut inte ska sitta med datorn uppe och anteckna. Så klassisk, traditionell undervisning med självklarheter som att elever får vara aktiva, diskutera två och två och får bryta av med frågor.

Anna Nilsen

Vill väcka ungas intresse

Naturvetenskap och matematik är Jesper Svartz grej. Han vill veta hur saker funkar. Det är också ett tankesätt han vill ge eleverna: att det går att gå till botten med problem och förstå hur allt hänger ihop.

Men långt ifrån alla delar hans entusiasm för naturvetenskap och matematik. Han berättar att när hans barn var små var han ute på förskolan och visade experiment.

– Alla barn älskar ju sådant. Det är väl någonstans på mellanstadiet och sedan på högstadiet som de tappar intresset lite grann.

Hur man ska råda bot på just det problemet har han inget färdigt svar på. Det finns en växande brist på kvalificerade NO-lärare på högstadiet och kanske också på utrustning och lokaler för att göra experiment och demonstrationer, menar han.

Anna Nilsen

– Vi märker ju att saker vi själva gjorde på högstadiet, det har de inte gjort nu. Problemet är att man då nog tappar en del elever. För det är ju de sakerna som gör det roligt och spännande.

Många har en åsikt om den svenska skolan. Det har förstås Jesper Svartz också. Han framhåller att det finns många gymnasieskolor som håller jättehög nivå. Det tråkiga, menar han, är att skolan blivit väldigt segregerad och att de elever som har störst behov av de bästa lärarna ofta får gå på skolor med sämre kvalitet.

Gärna betygsfritt

 Om han fick bestämma helt fritt skulle han gärna slippa betygen. Samtidigt ser han inga bra alternativ. Några planer på att sluta som lärare har han inte, även om han – kanske - skulle tjäna mer i ett labb på något medicinföretag. Lärare är, om inte ett kall, så i alla fall ett viktigt jobb. Men det är inte ett yrke för vem som helst.

– Absolut inte. Man måste ha intresse för ämnena. Sen måste det finnas ordning i klassrummet. Läraren måste ha lite ledaregenskaper, annars spelar det ingen roll hur duktig den är på sina ämnen.