Under ett par dagar möts forskare, politiker och verksamma i vården i en digital konferens för att diskutera och lära mer om en av välfärdens ödesfrågor.
Foto Charlotte Perhammar– Konferensens fokus ligger på så kallade horisontella prioriteringar. Olika sjukdomstillstånd ställs mot varandra. Om vi exempelvis ska satsa mer på psykiatri och äldre – var tar vi i så fall resurserna ifrån, säger professor Lars Sandman, föreståndare för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet (bilden t.h.).
Det handlar alltså om ytterst svåra val, med konsekvenser för människors tillgång till vård och omsorg.
Vid konferensen belyses också vilka lärdomar som kan dras från coronapandemin, då vården snabbt fick ställas om.
– Pandemin har visat att vi kan vara duktiga på att prioritera om. Men vi har samtidigt insett att vi framöver behöver vara bättre förberedda när det gäller skyddsutrustning, läkemedel med mera, för att kunna agera snabbt. Det kräver stora investeringar i försörjningsberedskap.
Coronapandemin har också inneburit att brister i äldreomsorgen uppmärksammats i samhällsdebatten. Vården av våra äldre diskuteras också vid konferensen.
– Det här är ett oerhört viktigt men också svårt område. Flera huvudmän är berörda. Kommunernas verksamhet styrs av socialtjänstlagen, som till skillnad från hälso- och sjukvårdslagen saknar inskrivna riktlinjer för prioriteringar. Samtidigt är den medicinska kompetensen på äldreboenden låg, säger Lars Sandman.
Han ser också en generell risk för åldersdiskriminering.
– Vid prioriteringar i vården får inte en människas kronologiska ålder vara styrande. Man kan däremot ta hänsyn till biologisk ålder, säger Lars Sandman.
Konferensen arrangeras den 20-21 oktober av Prioriteringscentrum tillsammans med Västra Götalandsregionen, med deltagande av cirka 200 personer. Dagen innan hålls ett förmöte med en grundkurs i prioriteringskunskap.
Mer om konferensen