Barn med cancer, diabetes, tuberkulos och andra kroniska sjukdomar får inte kontinuitet i sin behandling. Många barn mår dåligt psykiskt. Och vaccinationsprogram har avbrutits.
Det är några av följderna av att sjukhus, vårdcentraler och barnavdelningar har förstörts, stängts eller flyttats till säkrare områden på grund av kriget. Bristen på personal, utrustning, mediciner och fungerande sjuktransporter gör att många barn inte får den vård de behöver. Särskilt utsatta är barn med funktionsnedsättningar och barn som bor på institutioner, där både medicinsk vård och psykosocialt stöd kraftigt försämrats.
– Kriget i Ukraina får stora konsekvenser för barns fysiska och psykiska hälsa. Barn drabbas inte bara av direkta skador från våld och bomber, utan också av att sjukvårdssystemet belastas hårt och tvingas till omprioriteringar, säger Denise Bäckström, affilierad forskare vid Linköpings universitet och Försvarshögskolan.
Den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Communications Medicine, är den första som systematiskt sammanställer den forskning som hittills publicerats om barns hälsa och sjukvård i Ukraina under kriget. Forskargruppen har gått igenom över hundra vetenskapliga artiklar, rapporter och fallstudier för att ta fram en helhetsbild av situationen.
Allvarlig ökning av psykisk ohälsa
Forskningen visar att många barn upplever posttraumatiska stressymptom, ångest och sömnsvårigheter efter att ha behövt fly, separerats från familjemedlemmar eller utsatts för direkta krigshandlingar. Enligt studien har den psykiska ohälsan bland barn ökat markant.
– Psykisk hälsa måste ses som en central del av vårdinsatserna, både under och efter kriget, säger Denise Bäckström.
Barn som förlorat föräldrar eller tvingats lämna sina hem är särskilt utsatta. Samtidigt är resurserna inom barnpsykiatrin mycket begränsade och varierar stort mellan regionerna.
Mödravård och nyfödda drabbas
Även mödra- och neonatalvården är hårt pressad. Förlossningsavdelningar har bombats eller stängts. Ibland är kvinnor tvungna att föda sina barn i skyddsrum eller på tillfälliga kliniker. Det leder till fler komplikationer både under graviditet och förlossning samt att fler barn föds för tidigt. Nyfödda löper större risk att dö eller få bestående hälsoproblem för att tillgången till medicinsk utrustning och specialistpersonal är begränsad.
Forskarna har identifierat flera kritiska kunskapsluckor, särskilt kring långtidseffekter på barns hälsa och vilka vårdinsatser som fungerar bäst i en krigskontext. De har gjort en systematisk litteraturstudie av befintlig forskning. Till skillnad från en traditionell litteraturstudie omfattar en så kallad scoping review även material som publiceras utanför de vanliga kommersiella eller akademiska förlagen, så kallad grå litteratur.
– Det bidrar med information som inte ges ut genom traditionella vetenskapliga tidskrifter eller böcker, men som ändå kan vara värdefull för forskningen, säger Aida Alvinius, professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan.
Fynden i studien visar att det behövs bättre skydd och långsiktiga insatser för att stödja barns återhämtning, menar Denise Bäckström.
– Den kunskap som nu växer fram kan hjälpa inte bara Ukraina utan också andra länder att stå bättre rustade inför framtida kriser.
Artikeln: The Russo-Ukrainian War’s toll on paediatric health during the first two years and future research directions: a scoping review, Filippa Sennersten, Safora Frogh, Sebastian Påhlsson, Andreas Wladis, Aida Alvinius och Denise Bäckström, (2025), Communications Medicine, publicerad online 23 oktober 2025, doi: https://doi.org/10.1038/s43856-025-01190-1
Texten är baserad på en nyhet som ursprungligen publicerats på Försvarshögskolans webb.
