Hur privilegier och social status försvarades och legitimerades i tider av politisk förändring är ämnet för Liina Mustonens nyligen publicerade etnografiska studie Revolutionary Anxieties. I den undersöker hon hur sociala aktörer med ledande roller vid kulturella institutioner i Kairo tidigt började motsätta sig den revolution som störtade president Hosni Mubaraks långvariga regim under den arabiska våren 2011.
– Naturligtvis var de här aktörerna väldigt oroliga för att de skulle förlora dessa positioner när nya politiska ledare kom till makten. Och de formulerade det ofta i termer av egyptisk identitet, men den identiteten bygger på en livsstil och ett kulturellt kapital som inte är tillgänglig för alla egyptier, konstaterar Mustonen.
Fältarbete under turbulent tid
Hon genomförde sitt etnografiska fältarbete i Egypten 2011-2014. Under den perioden hölls landets första demokratiska val och det Muslimska brödraskapets kandidat Mohammad Mursi kom till makten. Han hade inte varit president ens en månad när motståndarna Mustonen studerat började ge uttryck för sin kritik. Efter knappt mer än ett år avsattes Mursi av militären.
– Istället för att bara titta på militären är mitt bidrag att också undersöka andra aktörer som bidrar till den växande vågen av auktoritarism, menar Liina Mustonen.
– I boken var jag särskilt intresserad av hur postkoloniala hierarkier och föreställningar om att vara västerländsk eller modern instrumentaliserades av en specifik elit som ansåg sig vara mer liberal än resten av egyptierna, förklarar hon.
Mustonens forskning visar att elitens kritik handlade mer om privilegier och sociala positioner än faktiska politiska reformer. Och att den påverkas av såväl nutida som koloniala stereotyper som framställer västerländsk livsstil som modern och överordnad, och de nya politiska ledarna som reaktionära.
– Det som också är intressant är hur en del av den här elitens retorik också liknar diskurser om migranter i Europa. Det vore intressant att ytterligare undersöka det möjliga sambandet, säger hon.
Privilegier påverkar synen på rörlighet
Utöver Egypten har hon studerat relationen mellan privilegierad rörlighet och mindre privilegierad migration i Libanon.
– Det är slående hur eliters rörlighet inte ens betraktas som migration medan rasifierade flyktingars och migrantarbetares rörlighet ofta ses som ett stort problem och begränsas kraftigt.
Hierarkiers och diskursers transnationella dimension är också något som intresserar Liina Mustonen, hur de på samma gång är kontextspecifika och transnationella, och hur de görs till verktyg på olika sätt på olika platser. I sitt nuvarande arbete använder Liina Mustonen ett intersektionellt tillvägagångssätt för att ta sig an frågor om tillhörighet och utestängning i Europa. Hon kommer till REMESO från Helsingfors universitet, efter att tidigare ha undervisat vid universitetet i Duisburg-Essen och disputerat vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens. Hennes forskning spänner över sociologi, migration, genus och postkoloniala studier, och hon är även medredaktör för Nordic Journal of Migration Research.
Liina Mustonen arbetar för närvarande med ett forskningsprojekt i Tyskland, finansierat av Kone-stiftelsen. Projektet undersöker hur människor med bakgrund i den arabiska delen av Mellanöstern formar stadsbilden och kulturlivet i Berlin, och hur de gör detta i ett politiskt klimat som präglas av extremhögerpartier och växande motstånd mot invandring i Europa. På så sätt hoppas hon kunna förstå hur solidaritet och diasporiska band formas bland dem som drabbas hårdast av invandringsfientliga stämningar.
Nu tar hon med sig sina erfarenheter och sin forskningsmetod till sin nya roll som lektor på REMESO.
– Jag är väldigt glad över att få arbeta vid en institution som satsar på oberoende forskning och, som jag ser det, inte begränsas av politiska eller reglerande restriktioner. Jag värdesätter det oberoendet. REMESO är en plats där jag verkligen ser fram emot att bidra.
