Litteraturvetenskapen i ny kostym

03 oktober 2018

Therese Ekstrand Amaya

I år blir det inget Nobelpris i litteratur. Forskarna Jesper Olsson och Carin Franzén samtalar om litteraturvetenskapens uppgift idag, dess identitet och om tomrummet efter Nobelpriset betyder något för litteraturvetare.

Man Measuring Jacket on Male Dress Form Finns det en risk för att litteraturvetenskapen förlorar sin egenart och blir hjälpreda åt ämnen som ses som mer "nyttiga"?
Foto iStock, merterenLitteraturvetenskapen genomgår en förändring. Det menar litteraturvetarna Carin Franzén och Jesper Olsson som i senaste numret av kulturtidskriften Respons beskriver hur ämnet, men också dess självbild, utvecklats sedan 1980-talet. För något händer med ett ämne som får allt mindre medel från forskningsfinansiärer, tilldelas allt färre studieplatser och inte anses tillräckligt lönsamt och ”nyttigt”. Litteraturvetenskapen har sedan 1980- och 90-talet antagit en mer spretig karaktär. Lösningen för detta är dock inte att återgå till gamla ordningar, menar Carin Franzén och Jesper Olsson.

Är kostymen för trång. Byt.

De båda forskarna möttes i ett samtal för att diskutera vart litteraturvetenskapen är på väg.

Varför behövs litteraturvetenskapen idag?

Professor Carin Franzén Carin Franzén, professor och föreståndare för forskarskolan Språk och kultur. Foto: David Einar

Jesper Olsson, biträdande professor i språk och kultur med inriktning mot litteraturvetenskap och mediehistoria.
Foto: David Einar

Carin: Så länge vi människor läser, skriver och talar om litteratur kommer det att finnas ett intresse av att även studera dessa fenomen, som alltid på olika sätt har funnits i mänskliga samhällen. Litteraturen finns alltid i relation till ett samhälle och en tid, och för litteraturforskaren gäller det att visa hur och på vilka sätt den gör det.

Jesper: Den kunskap som genereras har inte bara ett intresse i sig den är också ovärderlig för att bearbeta en räcka akuta samhälleliga frågor idag – miljö, digitala nätverk, migration, med mera. Dessa saker kan inte förstås eller bearbetas utan kunskaper kring medier, berättande, gestaltning, översättning och liknande, vilka tillhör litteraturvetenskapens domän.

Litteraturvetenskapen omdefinierar sig

Tidigare hade litteraturvetenskapen i större utsträckning estetiska och språkteoretiska utgångspunkter. Nu vänder den sig också mot andra vetenskaper, som teknologi, medicin och ekonomi. Tappar den då perspektiv som den tidigare ägnat sig åt?

Carin: Litteraturvetenskapen har alltid genomgått olika förändringar. Från ett intresse för det biografiska, mot mer språk- och text-centrerade perspektiv, till dagens materiella och medieteoretiska vändningar. De äldre perspektiven finns ju fortfarande kvar, men omdefinieras i förhållande till de nya teoretiska perspektiv och intressen som växer fram.

Den biografiska forskningen har exempelvis återvänt efter en viss ”bannlysning”. Det gjorde den med en ny medvetenhet och problematisering av vad en författare är, vad språk och vad kulturell kontext betyder.

Jesper: Ämnet omvandlas både av inre nödvändighet och av yttre tryck. Idag finns det ett stort intresse till exempel för skrivandets och läsandets mediala villkor. Det hänger givetvis ihop med en bredare medial omvandling. Samtidigt hamnar alltid något i skugga.
Vad innebär det att litteraturen vänder sig alltmer utåt, mot vår tids aktuella frågor, som exempelvis de Jesper nämnde tidigare, miljö och migration?

Carin: Litteraturvetenskapen kan bidra till en historisk medvetenhet som gör att vi bättre förstår dagens ”brännande frågor". Litteraturhistorien kan så att säga fungera som en resurs för att omdefiniera och bättre förstå den tid vi befinner oss i nu.

Jesper: Samtidigt är det viktigt att värna om grundforskningen och inte i för hög grad styra ämnet mot dagsaktuella politiska frågor.

Litteraturforskare brukar få uttala sig om författarna som prisas och generellt är det roligt att litteratur diskuteras och får större plats i medierna, men priset betyder inte så mycket i sig.

Books on a library shelf,one of them open in the fore ground, blurred background. Att boken puttats ned från piedestalen kan innebära nya fält och kunskaper Foto Mercedes Rancaño Otero

Det litterära verket - Från tryckt objekt till digitalt landskap

Boken är inte längre en central utgångspunkt, vad betyder det för litteraturvetenskapen?

Jesper: Genombrottet för digitala medier har synliggjort att litteratur inte är detsamma som böcker – och att litteraturvetenskap alltså inte är ”bokvetenskap”. Därmed har bokens mediespecifika egenskaper, liksom dess historia, kunnat uppmärksammas mer. Hur skiljer sig en kultur där kunskap främst skapas och sprids i böcker från till exempel det tidiga 2000-talets sammansatta medielandskap? Att bokens ställning har förändrats vidgar och fördjupar istället litteraturvetenskapens undersökningsfält och kunskaper.

Carin: Nej, litteraturvetenskapens identitet begränsas inte av boken. Snarare ger ett medie-historiskt perspektiv en mycket större möjlighet att se litteratur som olika typer av skrivande och läsande, mer som en verksamhet och inte ett objekt.

Jesper: Forskningen kring litteraturens medier har visat hur vårt skrivande och läsande – och därmed också vårt kännande och tänkande, våra föreställningar om oss själva och vår omvärld – påverkas av de materiella mediala omständigheter som ramar in läsandet. Boken, till exempel, skapar vissa sätt att se på världen som en muntlig kultur inte genererar. Likaså kommer samtidens digitala skrivande och läsande också att ha genomgripande kunskapsmässiga konsekvenser.

Ett uteblivet Nobelpris

I år blir det inget Nobelpris i litteratur. Vad betyder priset egentligen för litteraturvetenskapen?

Carin: Inte så mycket skulle jag vilja påstå rent spontant. Litteraturforskare brukar få uttala sig om författarna som prisas och generellt är det roligt att litteratur diskuteras och får större plats i medierna, men priset betyder inte så mycket i sig.

Vad innebär det att priset inte delas ut?

Jesper: För den litterära praktiken och för litteraturvetenskapen tror jag inte prisets uteblivande spelar någon roll. Det har förstås betydelse för Svenska Akademien samt för förlag och bokmarknad i Sverige och utan tvekan har turerna kring Akademien frätt på en viss bild av litteraturen och kulturen runtom den.

Labbet är redan idag en miljö för samtida litteraturvetenskap.

Framtida skrud

Hur ser forskningen om litteratur ut om tio eller tjugo år?

Carin: Det är svårt att sia om, men personligen hoppas jag att den litteraturhistoriska forskningen har vitaliserats och att den teknologiska utvecklingen inneburit att vi kan lyfta fram litteraturer som tidigare inte fått någon större plats i våra diskussioner.

Jesper: Ja, jag tror - och hoppas - att arbetsformerna, medierna och miljöerna har blivit mer varierade. Jag tror att vi kommer kombinera dagens textläsning och skrivande med ett annat arbetssätt kring texter, bilder, böcker och labb. Labbet är redan idag en miljö för samtida litteraturvetenskap. Där kan man ta fram statistiska uppgifter kring en ordgrupp, ett motiv eller en genre och sedan åskådliggöra detta. Men också experimentera med nya metoder och perspektiv.

Carin: Jag tror också att de tvärvetenskapliga arbetssätten har utvecklats ännu mer, vilket kan få stora konsekvenser för institutionsindelningar, undervisning och forskning.

Jesper: Ja, förhoppningsvis spelar de akademiska uppdelningarna i olika discipliner mindre roll till förmån för att olika frågeställningar istället står i centrum.

Artikel:
Litteraturvetenskapen öppnar sig mot en komplex social verklighet. Carin Franzén och Jesper Olsson, Tidskriften Respons, 4/2018.

Relaterat innehåll

Hans pension på paus efter mejlet från familjen Bonnier

Det är inte alla som plötsligt får ett mejl från Carl-Johan Bonnier med en inbjudan till möte på Bonniers huvudkontor i Stockholm. Men så blev det för professor Hans Sjögren som nu kommer att göra en vetenskapligt grundad undersökning.

Illustration. Scen på en terrass med en grupp människor i 1500-talskostym, med en kvinna som möts av en grupp män.

Poeten Gaspara Stampa och en normbrytande kärlekslyrik

Förälskelse och längtan, svek och begär. Renässanspoeten Gaspara Stampa bröt normer i en tid då kvinnors kyskhet var en dygd. I en ny bok lyfts hennes liv, lyrik och tiden hon levde i. Än idag väcker hennes verk viktiga frågor om kärlek.

"Han visar vad exil och migration gör med människan"

Svenska Akademien gav i år Nobels litteraturpris till författaren Abdulrazak Gurnah. Litteraturvetaren Ann-Sofie Persson kommenterar en pristagare som hon tycker är ett bra val, även om hon helst sett att Maryse Condé fått priset.

"Litteratur är kärnan i en välfungerande demokrati”

Vad gör litteraturen med oss? Och framför allt: vad gör avsaknaden av litteratur i ett samhälle med oss? Det är frågor som engagerar Elnaz Baghlanian, tidigare Årets alumn vid Linköpings universitet och nu verksamhetschef för Författarcentrum Öst.

Viktorianskt romantiskt par virvlar runt medan de dansar tillsammans.

Är boken densamma när den har översatts?

När Lars Liljegren studerade översättningar av Strindbergs verk upptäckte han att de tagit helt ny skepnad. De översatta verken var städade versioner fria från brunst, bröst och de opassande närmanden som Strindberg var ökänd för att skriva om.

Porträtt Jesper Olsson, IKK, tagna utanför Studenthuset.

"Tokarczuk är ett intressant val. Handke känns dammigare."

LiU-professor Jesper Olsson kommenterar de båda nobelpristagarna i litteratur.

Kan en dos olydnad leda till lycka?

Vi vill äta rätt, träna mer och jobba hårdare. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan. Något skaver, menar litteraturprofessor Carin Franzén. Hon har undersökt om en del av boten står att finna i en motståndskultur som har 400 år på nacken.

Litterära resonemang om sysslolöshet

- Det behövs ett rum i tillvaron för reflektion, konstaterar litteraturvetaren Emma Eldelin. Hon har skrivit en bok om hur sysslolösheten beskrivs i essäer under de senaste femhundra åren.

Forskar om författande i resemiljöer

Emma Eldelin har fått 5,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att forska om hur det moderna rummet får betydelse för litteraturens uttryck. Projektet kommer att bidra med ny kunskap om rum, plats och kreativt arbete i dagens samhälle.

Senaste nytt från LiU

De blir nya Wallenberg Academy Fellows vid LiU

Forskarna Olaf Hartig och Alexander Gillett har utsetts till Wallenberg Academy Fellows vid LiU. Genom det femåriga forskningsanslaget ges unga forskare möjlighet att göra viktiga vetenskapliga genombrott.

Linköping Europas mest innovativa stad – LiU spelar viktig roll

Linköping har som första svenska stad utsetts till Europas mest innovativa stad av EU-kommissionen. Linköpings universitet har på många sätt varit en viktig del i framgången.

9,5 miljoner till forskning om tjänsteinnovationer

Ett generöst bidrag på 9,5 miljoner kronor från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse landar på LiU. Bidraget ska användas för att titta närmare på hur företag kan använda digital teknik och data för att skapa nya och användbara tjänster.