Litteraturvetenskapen i ny kostym

I år blir det inget Nobelpris i litteratur. Forskarna Jesper Olsson och Carin Franzén samtalar om litteraturvetenskapens uppgift idag, dess identitet och om tomrummet efter Nobelpriset betyder något för litteraturvetare.

Man Measuring Jacket on Male Dress FormFinns det en risk för att litteraturvetenskapen förlorar sin egenart och blir hjälpreda åt ämnen som ses som mer "nyttiga"?
Foto iStock, merteren
Litteraturvetenskapen genomgår en förändring. Det menar litteraturvetarna Carin Franzén och Jesper Olsson som i senaste numret av kulturtidskriften Respons beskriver hur ämnet, men också dess självbild, utvecklats sedan 1980-talet. För något händer med ett ämne som får allt mindre medel från forskningsfinansiärer, tilldelas allt färre studieplatser och inte anses tillräckligt lönsamt och ”nyttigt”. Litteraturvetenskapen har sedan 1980- och 90-talet antagit en mer spretig karaktär. Lösningen för detta är dock inte att återgå till gamla ordningar, menar Carin Franzén och Jesper Olsson.

Är kostymen för trång. Byt.

De båda forskarna möttes i ett samtal för att diskutera vart litteraturvetenskapen är på väg.

Varför behövs litteraturvetenskapen idag?

Professor Carin FranzénCarin Franzén, professor och föreståndare för forskarskolan Språk och kultur. Foto: David Einar

Jesper OlssonJesper Olsson, biträdande professor i språk och kultur med inriktning mot litteraturvetenskap och mediehistoria.
Foto: David Einar

 Carin: Så länge vi människor läser, skriver och talar om litteratur kommer det att finnas ett intresse av att även studera dessa fenomen, som alltid på olika sätt har funnits i mänskliga samhällen. Litteraturen finns alltid i relation till ett samhälle och en tid, och för litteraturforskaren gäller det att visa hur och på vilka sätt den gör det.

 

 


Jesper: Den kunskap som genereras har inte bara ett intresse i sig den är också ovärderlig för att bearbeta en räcka akuta samhälleliga frågor idag – miljö, digitala nätverk, migration, med mera. Dessa saker kan inte förstås eller bearbetas utan kunskaper kring medier, berättande, gestaltning, översättning och liknande, vilka tillhör litteraturvetenskapens domän. 

 

Litteraturvetenskapen omdefinierar sig

Tidigare hade litteraturvetenskapen i större utsträckning estetiska och språkteoretiska utgångspunkter. Nu vänder den sig också mot andra vetenskaper, som teknologi, medicin och ekonomi. Tappar den då perspektiv som den tidigare ägnat sig åt?


Carin: Litteraturvetenskapen har alltid genomgått olika förändringar. Från ett intresse för det biografiska, mot mer språk- och text-centrerade perspektiv, till dagens materiella och medieteoretiska vändningar. De äldre perspektiven finns ju fortfarande kvar, men omdefinieras i förhållande till de nya teoretiska perspektiv och intressen som växer fram. 

Den biografiska forskningen har exempelvis återvänt efter en viss ”bannlysning”. Det gjorde den med en ny medvetenhet och problematisering av vad en författare är, vad språk och vad kulturell kontext betyder.

Jesper: Ämnet omvandlas både av inre nödvändighet och av yttre tryck. Idag finns det ett stort intresse till exempel för skrivandets och läsandets mediala villkor. Det hänger givetvis ihop med en bredare medial omvandling. Samtidigt hamnar alltid något i skugga. 
Vad innebär det att litteraturen vänder sig alltmer utåt, mot vår tids aktuella frågor, som exempelvis de Jesper nämnde tidigare, miljö och migration?

Carin: Litteraturvetenskapen kan bidra till en historisk medvetenhet som gör att vi bättre förstår dagens ”brännande frågor". Litteraturhistorien kan så att säga fungera som en resurs för att omdefiniera och bättre förstå den tid vi befinner oss i nu.

Jesper: Samtidigt är det viktigt att värna om grundforskningen och inte i för hög grad styra ämnet mot dagsaktuella politiska frågor.

Litteraturforskare brukar få uttala sig om författarna som prisas och generellt är det roligt att litteratur diskuteras och får större plats i medierna, men priset betyder inte så mycket i sig.

Carin Franzén, professor, om att Nobelpriset i litteratur inte delas ut i år

Books on a library shelf,one of them open in the fore ground, blurred background.Att boken puttats ned från piedestalen kan innebära nya fält och kunskaper Foto: Mercedes Rancaño Otero

Det litterära verket - Från tryckt objekt till digitalt landskap

Boken är inte längre en central utgångspunkt, vad betyder det för litteraturvetenskapen?

 

Jesper: Genombrottet för digitala medier har synliggjort att litteratur inte är detsamma som böcker – och att litteraturvetenskap alltså inte är ”bokvetenskap”. Därmed har bokens mediespecifika egenskaper, liksom dess historia, kunnat uppmärksammas mer. Hur skiljer sig en kultur där kunskap främst skapas och sprids i böcker från till exempel det tidiga 2000-talets sammansatta medielandskap? Att bokens ställning har förändrats vidgar och fördjupar istället litteraturvetenskapens undersökningsfält och kunskaper.

Carin: Nej, litteraturvetenskapens identitet begränsas inte av boken. Snarare ger ett medie-historiskt perspektiv en mycket större möjlighet att se litteratur som olika typer av skrivande och läsande, mer som en verksamhet och inte ett objekt.
 
Jesper: Forskningen kring litteraturens medier har visat hur vårt skrivande och läsande – och därmed också vårt kännande och tänkande, våra föreställningar om oss själva och vår omvärld – påverkas av de materiella mediala omständigheter som ramar in läsandet. Boken, till exempel, skapar vissa sätt att se på världen som en muntlig kultur inte genererar. Likaså kommer samtidens digitala skrivande och läsande också att ha genomgripande kunskapsmässiga konsekvenser.

Ett uteblivet Nobelpris

I år blir det inget Nobelpris i litteratur. Vad betyder priset egentligen för litteraturvetenskapen?

Carin: Inte så mycket skulle jag vilja påstå rent spontant. Litteraturforskare brukar få uttala sig om författarna som prisas och generellt är det roligt att litteratur diskuteras och får större plats i medierna, men priset betyder inte så mycket i sig. 

Vad innebär det att priset inte delas ut?

Jesper: För den litterära praktiken och för litteraturvetenskapen tror jag inte prisets uteblivande spelar någon roll. Det har förstås betydelse för Svenska Akademien samt för förlag och bokmarknad i Sverige och utan tvekan har turerna kring Akademien frätt på en viss bild av litteraturen och kulturen runtom den.

Labbet är redan idag en miljö för samtida litteraturvetenskap.

Jesper Olsson, biträdande professor

Framtida skrud

Hur ser forskningen om litteratur ut om tio eller tjugo år?

Carin: Det är svårt att sia om, men personligen hoppas jag att den litteraturhistoriska forskningen har vitaliserats och att den teknologiska utvecklingen inneburit att vi kan lyfta fram litteraturer som tidigare inte fått någon större plats i våra diskussioner.

Jesper: Ja, jag tror - och hoppas - att arbetsformerna, medierna och miljöerna har blivit mer varierade. Jag tror att vi kommer kombinera dagens textläsning och skrivande med ett annat arbetssätt kring texter, bilder, böcker och labb. Labbet är redan idag en miljö för samtida litteraturvetenskap. Där kan man ta fram statistiska uppgifter kring en ordgrupp, ett motiv eller en genre och sedan åskådliggöra detta. Men också experimentera med nya metoder och perspektiv.

Carin: Jag tror också att de tvärvetenskapliga arbetssätten har utvecklats ännu mer, vilket kan få stora konsekvenser för institutionsindelningar, undervisning och forskning. 

Jesper: Ja, förhoppningsvis spelar de akademiska uppdelningarna i olika discipliner mindre roll till förmån för att olika frågeställningar istället står i centrum.


Artikel:
Litteraturvetenskapen öppnar sig mot en komplex social verklighet. Carin Franzén och Jesper Olsson, Tidskriften Respons, 4/2018.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU