LiU-forskare riktar skarp kritik mot ekonomipristagare

Katastrofala följder för klimatarbetet. De makroekonomiska modeller som William Nordhaus, en av årets ekonomipristagare, har utvecklat har mött skarp kritik från forskarvärlden. 

Environmental degradation in coal-fired power station in Belchatow, Poland Foto ewg3DLiU-forskarna Anders Hansson och Simon Haikola vid Centrum för klimatpolitisk forskning, är två av de svenska kritikerna av William Nordhaus slutsatser. Bland annat i en debattartikel i Svenska Dagbladet, som nu i sin tur ifrågasatts på DN Debatt. Fortsättning lär följa.

Sveriges Riksbanks ekonomipris till Alfred Nobels minne 2018 tilldelades William Nordhaus (bilden nedan th), tillsammans med Paul Romer. Nordhaus belönades för sina insatser som pionjär inom klimatekonomin på 70-talet, bland annat genom den makroekonomiska modellen The Dynamic Integrated Climate-Economy model (DICE).

LiU-forskarna Anders Hansson (Tema miljöförändring) samt Simon Haikola (Tema teknik och social förändring) är långt från ensamma i sin kritik av William Nordhaus beräkningar. Han har under lång tid ifrågasatts av såväl världsledande nationalekonomer som klimatforskare.

William Nordhaus, ekonomipristagare 2018Varför är William Nordhaus så kontroversiell?
– Bland annat för sin uträkning av den optimala brytpunkten mellan kostnaderna för klimatåtgärder och kostnaderna för skador som orsakas av klimatförändringarna. Enligt hans beräkningar kan koldioxidnivåerna fortsätta öka och han menar att världen globalt klarar en uppvärmning på 3 till 3,5 grader över preindustriell nivå, säger Simon Haikola.

– Nordhaus modeller bygger på en linjär utveckling av miljöförändringarna. Så enkelt är det inte. Klimatvetenskapen har tydligt visat på riskerna med självgenererande effekter på klimatet som vi inte har en möjlighet att förutse.

William Nordhaus gräns på 3,5 grader ligger betydligt över målet på max 2 grader som sattes vid toppmötet i Paris 2015.

Innan den nu pågående klimatkonferensen i Polen, COP24, redovisade klimatforskarna i en rapport från IPCC hur stora konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli bara vid en ökning på en halv grad, från 1,5 till 2 grader. Och det är många forskare som varnar för oberäkneliga tipping points om den gränsen passeras.
– De är helt eniga om att vi inte kommer att kunna hantera en uppvärmning över 3 grader, säger Simon Haikola (bilden th). Foto David Einar

Det finns fler punkter som William Nordhaus kritiseras för.
Bland annat för att skjuta kostnaderna för klimatskador på framtiden och värdera kolbaserad tillväxt högre än alternativa källor till välstånd. Dyra klimatåtgärder nu kommer att skada världsekonomin, anser ekonomipristagaren.

– Nordhaus räknar med att en relativt ostörd marknad kommer att göra oss rikare och ge oss möjlighet att i framtiden ha bättre råd att bekosta omfattande klimatåtgärder, säger Simon Haikola.

Det är en kontroversiell inställning.
William Nordhaus skriver dessutom ned kostnaderna för framtida skador på grund av klimatförändringarna just därför att de uppstår i framtiden.
Frågan är vilka som får ta de stora smällarna. För den rika delen av världen innebär en kostnadsökning för klimatåtgärder något helt annat än för den fattiga delen. Hans idéer omfattar inte globala rättvisefrågor i någon högre grad, menar kritikerna.

– Det är intressant att Nordhaus teorier skapar en polarisering kring en fråga där vetenskapen bergfast förespråkar 1,5 – 2 graders uppvärmning och att så många rycker ut till hans försvar, säger Anders Hansson (bilden th). Anders Hansson, Tema M, porträtt Foto David Einar

Eller så är det inte enbart intressant.
William Nordhaus resonemang har haft stor inverkan på klimatpolitiken alltsedan han först presenterade sin klimatekonomiska modell 1975. Och det är allvarligt att många sedan dess ifrågasatt nödvändigheten av radikala omställningar, exempelvis till en fossilfri värld.

– Till en början ansågs Nordhaus som en förespråkare för klimatåtgärder. Han såg till exempel en koldioxidskatt som en väg att lösa utsläppsproblemen och få industrierna att satsa på innovationer och teknisk utveckling, säger Anders Hansson.
– En skatt på koldioxidutsläpp är inte negativt i sig. Men jämfört med förslagen från IPCC är de skattenivåer han föreslår anmärkningsvärt låga. Ett för lågt pris skapar ingen förändring, det troligaste är att företagen istället väljer att betala för sina utsläpp.

Alla insatser för att mota klimathotet bokförs också som kostnader i William Nordhaus modeller.
– Men investeringar på nya områden som ger jobb eller teknikutveckling som betalar sig i framtiden, är inget som Nordhaus tar med i sin kostnadsnyttoanalys. Det är en allvarlig brist, säger Anders Hansson.

Det finns en fara med att William Nordhaus nu uppmärksammas med det som allmänt brukar kallas Nobelpriset i ekonomi.
Många av de världsledande forskare som kritiserar hans teorier framhåller att de är ideologiskt färgade och står på politisk grund. Med andra ingångssiffror i hans analysmodeller blir det helt andra resultat.

– Ekonomipriset ger William Nordhaus ökad legitimitet och befäster hans tolkningsföreträde. Det är många som tror att hans slutsatser står för en vetenskaplig sanning. Och den är tilltalande, särskilt som hans budskap går ut på att vi kan skjuta upp alla åtagande på framtiden, säger Anders Hansson.

Klimatekonomin har svåra brister. Det är i sig inget fel att forskare utgår från sin ideologiska grundsyn – men det blir ett problem när de inte erkänner det, menar LiU-forskarna.

Att följa William Nordhaus rekommendationer, att vi bäst möter klimathotet genom att i stort sätt inte göra någonting, kullkastar allt klimatvetenskapen står för. Och för klimatet i sig får det katastrofala följder.
– I sitt testamente skriver Alfred Nobel att syftet med Nobelprisen är att komma mänskligheten till nytta. I William Nordhaus fall är vi många som ifrågasätter om hans tolkningar av sina modeller verkligen har gjort den nyttan, säger Anders Hansson.

Debattinlägget i Svenska Dagbladet (25/11)

Fortsatt debatt: Kritiskt inlägg (Dagens Nyheter 9/12)

Replik från LiU-forskarna (Dagens Nyheter 12/12)

 

Foto: Bengt Nyman/Wikipedia (William Nordhaus); iStock (Kolbrytning Polen)


Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll