21 april 2026

Med en ny, toppmodern sorteringsanläggning kan Tekniska verken i Linköping sortera ut mer organiskt material ur hushållsavfallet. LiU-forskaren Niclas Svensson leder forskningen om utvinning av biogas ur maskinellt sorterat organiskt material.

Två kvinnor och två män i varselvästar och organge hjälmar. Fotograf: Ulrik Svedin
Niclas Svensson, till höger, tillsammans med kollegorna i forskningsprojektet om att sortera ut organiskt material ur restavfallet i hushållsavfallet.

Många hushåll är redan duktiga på att sortera sitt avfall, men ändå hamnar stora mängder material i restavfallet och går till förbränning. Den nya sorteringsanläggningen tar vid där hushållens sortering slutar. Automatiskt sorterar den ut plast, metaller, papper/kartong och organiskt material. Med sin breda sorteringskapacitet är anläggningen den enda i landet av sitt slag.

Restavfallet sorteras maskinellt i flera steg. I den nya anläggningen kan de olika fraktionerna både identifieras och sorteras för materialåtervinning eller energiåtervinning. Det görs bland annat genom siktning, avancerade NIR-sensorer, magneter, virvelströmsteknik och röntgen.

Mycket matrester

− Restavfall från hushåll innehåller en stor andel organiskt material. Mycket är matrester som hushåll och kök inte har sorterat i matavfallet. Det har potential för biogastillverkning, säger Niclas Svensson, universitetslektor vid Linköpings universitet.

I studien som finansieras med 4,4 miljoner kronor av statliga Energimyndigheten har den här ”förlorade resursen” en huvudroll. Organiskt material som sorteras helt maskinellt klassas i dag inte som källsorterat.

Studien ska bidra med viktig kunskap om just maskinell sortering.

− Projektet kan ge ett vetenskapligt underlag för att bedöma om en maskinellt utsorterad organisk fraktion kan vara ett resurseffektivt alternativ i framtidens biogassystem, säger Niclas Svensson.

Man i orange hjälm. Ulrik Svedin
Niclas Svensson, forskare vid Linköpings universitet.


Forskarna ska bland annat jämföra maskinellt sorterat organiskt material från restavfallet med det som många känner som ”gröna påsen”. Det organiska avfall som konsumenterna har källsorterat.

Mätningar och tester

Erfarenheter så här långt från den nya sorteringsanläggningen visar att cirka 19 procent av restavfallets vikt kan sorteras ut som en organisk fraktion. Detta ska LiU-forskarna studera närmare, i samverkan med forskare och experter från Tekniska verken.

− Vi behöver göra mycket mätningar och tester. Vi måste se hur stor koncentration bioavfall vi kan få. Vi ska se hur mycket biogas det ger och ta reda på vad som blir kvar i gödseln efter biogasprocessen.

Vi behöver maskinell sortering
som ett skyddsnät

Den näringsrika gödseln är en egen produkt efter biogasen. Det blir stora mängder som kan användas för odling.

− Men först måste vi säkerställa gränsvärdena för ämnen som kan vara skadliga för miljön och påverka grödorna från just den här fraktionen av organiskt avfall, förklarar Niclas Svensson.

Avgörande

LiU-forskarna samarbetar nära med Tekniska verken i projektet. Den nya anläggningen handlar inte bara om biogas. Sorteringen kan vara avgörande.

− Om vi ska uppfylla EU-målen för materialåtervinning så räcker inte hushållens sortering till. Vi behöver maskinell sortering som ett skyddsnät för att fånga upp det som hamnar fel och för att skapa viktig klimat- och resursnytta. Att sortera restavfallet maskinellt gör att vi kommer åt fraktioner som tidigare har gått till energiåtervinning, säger Per Björneld, en av projektledarna för sorteringsanläggningen på Tekniska verken.

Man med varselväst och hjälm. Ulrik Svedin
Per Björneld, projektledare, Tekniska verken.

Kontakt

Projekt: Biogaspotential från maskinellt sorterat organiskt avfall

Biogas Solutions Research Center

Senaste nytt från LiU

En kvinna som står framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.

En kvinna flyttar en låda på en dolly.

Därför väljer vi snabba leveranser – trots att vi inte behöver

Trots att många köp inte är brådskande väljer konsumenter ofta de snabbaste leveransalternativen. En ny studie från Linköpings universitet och RISE visar att våra val i checkout i hög grad styrs av känslor – och hur alternativen presenteras.

Studenter i ett labb.

LiU-studenterna designade finurliga fikabord till Fenomenmagasinet

LiU-studenterna inom Design och produktutveckling bidrar med flera specialdesignade kafébord på Fenomenmagasinet. Besökarna kan både fika vid borden, och leka med dem.