Linköpings universitet, och HMV, är den mest framstående forskningsmiljön i världen inom forskning om fotbollsskador. Det visar en ny internationell studie som analyserat drygt 2 800 vetenskapliga publikationer från perioden 1904 till 2025.
Ett forskningsfält i snabb utveckling
Forskarna bakom studien har gått igenom totalt 2 864 artiklar och översikter. Resultaten visar att forskningen om fotbollsskador har vuxit kraftigt över tid – från enstaka publikationer i början av 1900-talet till en omfattande och snabbt växande forskningsproduktion i dag.
Den tydligaste ökningen har skett efter mitten av 2000-talet, då antalet publikationer började öka snabbt. Utvecklingen speglar både sportens professionalisering och ett ökat fokus på spelarnas hälsa. Samtidigt har inriktningen förändrats. Tidigare låg fokus främst på att beskriva skador. I dag handlar forskningen i allt större utsträckning om att förebygga skador, förbättra rehabilitering och förstå riskfaktorer.
Stark position för LiU och Skandinavien
I studien rankas Linköpings universitet och HMV som den mest produktiva organisationen inom området, med över 100 publikationer och ett stort genomslag i form av citeringar.
Flera av LiU:s publikationer tillhör också de mest citerade i fältet, vilket understryker forskningens internationella betydelse. Universitetet är dessutom en central aktör i internationella forskningssamarbeten. Forskarna lyfter också fram den starka skandinaviska forskningsmiljön, särskilt inom epidemiologi, prevention och rehabilitering av fotbollsskador.
HMV-forskaren Martin Hägglund är den mest produktiva forskaren internationellt enligt sammanställningen och högt citerad. Hägglunds forskning belyser bland annat skadeförekomst och riskfaktorer i europeisk elitfotboll inom forskargruppen Football Research Group, och effekt av skadepreventiva insatser i ungdomsfotboll inom Sport Without Injury Programme (SWIPE).
Fokus på vanliga och allvarliga skador
Knäskador, och i synnerhet korsbandsskador är det mest studerade området inom fotbollsmedicin. Även hamstringsskador, fotledsskador och hjärnskakningar är centrala forskningsområden och förekommer ofta i både elit- och breddfotboll.
- Den stora uppmärksamheten kring dessa skador hänger ihop med deras konsekvenser, som ofta innebär lång rehabilitering och i vissa fall påverkar spelarnas karriärer. Vid LiU har man bland annat visat att hamstringsskador är den vanligaste skadan inom elitfotboll på herr- och damsidan och har ökat i förekomst över tid, sannolikt relaterat till elitfotbollens utveckling med högre intensitet i spelet och frekvent matchande, förklarar Martin Hägglund
Studien visar samtidigt att skadeförebyggande insatser har haft tydlig effekt. Träningsprogram med neuromuskulära inslag har till exempel visat sig kunna minska risken för skada, inklusive korsbandsskador, med upp till 50–65 procent. I forskargruppen SWIPE har man tagit fram och utvärderat programmen Knäkontroll och Knäkontroll+, vilka visat sig effektiva att förebygga vanliga och allvarliga skador hos idrottande barn och ungdomar. Programmen rekommenderas och sprids inom fotbollsrörelsen av Svenska Fotbollförbundet.
Ökat fokus på individ och ny teknik
Forskningen rör sig också mot mer individanpassade arbetssätt. Frågor som belastning, återhämtning och träningsdosering får allt större utrymme, inte minst inom dam- och ungdomsfotboll. Samtidigt lyfts ny teknik fram som en viktig framtidsfaktor. AI och bärbara sensorer pekas ut som verktyg för att bättre kunna förebygga skador, analysera belastning i realtid och följa spelares hälsa över tid.
Resultaten innebär att Linköpings universitet i dag tillhör de miljöer som har störst inflytande över hur fotbollens skadeproblematik förstås och hanteras – både inom elitidrotten och i den bredare idrottsrörelsen.
Läs hela studien här:
Global Trends and Research Hotspots in Soccer Injury Literature: A Bibliometric Analysis (1904–2025). Vaishya, R. Sing, A. Gupta, M. Vaish, A. Dhillon M. ScienceDirect, online May 14, 2026. https://doi.org/10.1016/j.jisako.2026.101135