LiU-projekt granskar forskningsfusket

Tidigare undersökningar visar att forskningsfusket kan vara utbrett. Nu ska ett nytt forskningsprojekt vid LiU undersöka fuskets verkliga omfattning – och vad det kan bero på.

solmaz filiz karabag, forskare IEISolmaz Filiz Karabag leder forskningsprojektet som ska granska den vetenskapliga oredligheten. Bild: Mikael Sönne

Lite forskning om fusk

I spåren av Macchiariniskandalen vid Karolinska institutet har olika former av vetenskaplig oredlighet – plagiat, förfalskning och fabricering av resultat – fått stor uppmärksamhet och diskuterats mycket. I somras föreslog också regeringen att en ny myndighet, Oredlighetsnämnden, ska få i uppgift att utreda misstänkta fall av oegentligheter.

Trots uppmärksamheten finns väldigt lite forskning kring fusket. Den verkliga omfattningen, om det ökar eller inte och de bakomliggande orsakerna är i stort sett okända. En granskning som LiU-forskarna Solmaz Filiz Karabag och Christian Berggren gjorde 2016 – en av få studier i Sverige – visade att antalet artiklar som dragits tillbaka från vetenskapliga artiklar ökat kraftigt. Det kan ses som tecken på ökat fusk.

I tidigare undersökningar har två procent av de tillfrågade forskarna medgett att de själva fuskat. Samtidigt har 14 procent uppgett att de känt till att kollegor fabricerat falska uppgifter. En förstudie som Karabag och Berggren gjort bland 200 organisationsforskare visar dessutom att risken för fusk kan öka i tävlingsinriktade miljöer med utpräglad konkurrens.

Granskade Macchiarinifallet

- Egentligen vet ingen hur omfattande fusket är. Sannolikt finns ett stort mörkertal, säger Solmaz Filiz Karabag.

- Men oavsett omfattning måste man se det som ett stort problem. I värsta fall, som i Macchiariniskandalen, leder det till att människor dör. Samtidigt undergrävs förtroendet för forskningen om man inte kan lita på resultatet.

Nyligen beviljades Solmaz Filiz Karabag, Christian Berggren och Bengt Gerdin vid Uppsala universitet fyra miljoner kronor från forskningsrådet Forte för att fördjupa den förstudie som redan gjorts. Gerdin är professor emeritus i intensiv- och brännskadevård och har tidigare bland annat granskat just Macchiarinifallet.

I projektet ingår en stor enkät där inställningen till normer, etik och konkurrens undersöks bland forskare inom medicin och samhällsvetenskap. Det är väl känt att trycket på att publicera artiklar har ökat och det ofta är avgörande för att söka tjänster och göra karriär. Om det dessutom leder till mer fusk är än så länge en hypotes som måste prövas.

Förslag på förändrad policy

I projektet kommer också olika universitetsledningar att intervjuas om arbetet med forskningsetik och hur det arbetet kan utvecklas i framtiden.

- Det är lätt att skylla på enskilda personer, men även lärosäten kan ha intresse av olika former av fusk. På sätt och vis kanske samhället i stort också kan dra nytta av det.

- Om enskilda forskare uppfattas som stjärnor drar det till sig både pengar och uppmärksamhet till organisationen och i förlängningen ett helt land. Produktiva forskare som citeras ofta gör att universiteten klättar i olika rankningar, konstaterar Solmaz Filiz Karabag.

Forskningsprojektet ”Konkurrens, kollegialitet och vetenskapliga värden: En studie av normer, arbetssätt och infrastruktur på svenska universitet” startar vid årsskiftet och sträcker sig över tre år. Resultaten kommer bland annat att spridas vid workshops och i avslutande rapport med policyförslag.

Kontakt

Läs mer om forskningsfusk

Senaste nytt från LiU