Ljus på barnahusets tredje rum under nätverksträff

27 oktober 2025

Eva Bökman

En nysläppt rapport om tredje rummet på barnahus öppnade höstens två dagar långa nätverksträff för barnahus och barnskyddsteam. Rapporten visar att det saknas enhetlighet om och hur den medicinska delen ser ut på barnahus – en utmaning som programmet för träffen avspeglade.

Två män och två kvinnor på rad som står i strålkastarljus i ett konferensrum.

— Vår enkätundersökning visar på en besvärande ojämlikhet. En del barnahus har en tydlig samverkan med medicinsk kompetens, medan andra barnahus helt saknar det. Barnahusens förutsättningar att tillgodose barns rätt till en medicinsk undersökning i samband med en utredning ser mycket olika ut i Sverige, säger Anna Nelsson, utredare på Barnafrid.

Med tredje rummet avses den del av hälso- och sjukvården som inom barnahussamverkan ansvarar för barnets fysiska hälsa. I Barnafrids rapport är även rättsmedicin inkluderad i tredje rummet. Den medicinska kompetensen på barnahus ska finnas tillgänglig under samråd, vid behov under förhör och som ett stöd för de medicinska frågor som uppkommer under åklagares eller socialtjänstens utredningar.

Barnafrid genomförde sin enkätundersökning i juni 2025. När enkäten stängdes hade en barnahussamordnare och/eller en representant från hälso- och sjukvården vid 24 av landets 33 barnahus svarat. Totalt hade 31 enkätsvar inkommit.

Utöver att ta reda på i vilken utsträckning barn- och ungdomsmedicin deltar vid samråd kartlade enkäten förekomsten av rutiner för att dela uppgifter från hälso- och sjukvården. Barnahusen fick också svara på hur många rättsmedicinska undersökningar de genomför årligen samt hur samverkan med fokus på somatiska hälsan fungerar.

Delning av sekretessklassad information en gråzon

En majoritet av barnahusen svarade att de alltid eller ofta begär in uppgifter från hälso- och sjukvårdens journal till samråd. När det gäller hantering av sekretessklassad information visar enkätsvaren att det fortfarande är otydligt hur dessa uppgifter kan delas under samrådet. Det framkommer att barnahusen, i avsaknad av nationella riktlinjer, åberopar olika lösningar för att kunna göra delandet möjligt.

— De egna tolkningarna kan skapa en osäkerhet och vara ett hinder för att utnyttja samrådets potential för samverkan kring barnet. Flera av barnahusen lyfter denna fråga som ett utvecklingsområde för tredje rummet, säger Sofia Melén Moadi, medförfattare till rapporten och utredare på Barnafrid.

Rättsmedicinsk kompetens vid barnförhör

Idag saknas det nationell statistik över hur många barn som förhörs på barnahus, liksom hur många av de barnen som samtidigt genomgår en rättsläkarundersökning. Flera barnahus för dock egen statistik. Barnafrids kartläggning visar stor spridning när det gäller antalet genomförda rättsmedicinska undersökningar. Flertalet uppger att det handlar om ett fåtal undersökningar, men ett barnahus sticker ut med 60 genomförda undersökningar och sex barnahus uppger att antalet var noll. Därtill äger en del rättsläkarundersökningar rum utanför barnahus, varför kartläggningens siffra på genomförda rättsläkarundersökningar inte är fullständig.

— Ett av skälen till att etablera barnahus var just att barn inte skulle behöva besöka flera olika myndigheter, utan att alla skulle samlas under samma tak. Barnafrids kartläggning visar att det finns ett gap mellan den ursprungliga intentionen och hur verkligheten ser ut 2025. Fler barn borde få genomgå en rättsläkarundersökning på barnahus, säger Anna Nelsson.

Hälsoundersökningar — en viktig utvecklingsfråga

I Barnafrids enkät fanns ingen fråga om barnahusen erbjuder hälsoundersökningar. Antalet svenska barnahus som gör det är få. Samtidigt lyfter flera barnahus fram hälsoundersökning som en viktig utvecklingsfråga i sina enkätsvar. I grunden är det en prioriteringsfråga som landets regioner behöver ta ställning till.

Beata Skanse, barnläkare i barnskyddsteam och barnahus i Nordöstra Skåne deltog i panelsamtalet om Barnafrids rapport vid nätverksträffen. Hon framhöll barnrättsperspektivet och efterlyste fler ambassadörer för nyttan av hälsoundersökningar på barnahus.

— Vi som representerar hälso- och sjukvården på barnahus behöver synliggöra de här bristerna för regionernas resurser. De behöver förstå att det är lönsamt att kartlägga hur barn mår och att det kan spara resurser i en annan ände av vården. Även om det så bara handlar om att belysa hälsa, till exempel i socialtjänstens utredningar, har det ett värde, sade Beata Skanse.

Läs hela rapporten här

Barnafrids rekommendationer för tredje rummet på barnahus

Barnafrid välkomnar att regeringen under 2025 riktat uppdrag till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket att se över och vidareutveckla samt vid behov revidera nuvarande riktlinjer för barnahus.

Utifrån genomförd kartläggning om tredje rummet rekommenderar Barnafrid:

Säkerställ genom bindande nationella riktlinjer att det finns tillgång till medicinisk kompetens på alla barnahus, med krav om att vara en del av samverkan i samverkansavtalet.
Medicinsk kompetens på barnahus ska finnas tillgänglig under samråd, vid rättsmedicinska undersökningar, vid behov under förhör samt som ett stöd för de medicinska frågor som kan uppkomma under brotts- och socialtjänstutredningarna.
Sekretess mellan myndigheter får inte vara ett hinder för att barn utsatta för brott inte får de insatser de har rätt till. Detta behöver förtydligas med riktlinjer eller lagstiftning som också följs upp, så att barn får likvärdigt omhändertagande och stöd oavsett var de bor i landet.
Undersök och utveckla möjligheterna att erbjuda och genomföra hälsoundersökningar för alla barn som varit på barnahus.
Ge barnahusen ett gemensamt verktyg för att kunna sammanställa nationell statistik som behövs för att driva utvecklingsfrågor framåt.

Kontakt

Relaterat innehåll

Liten pojke i profil som håller händerna för öronen. Bakom honom finns skuggor av två vuxna personer som bråkar.

Ärendegången på barnahus en utmaning vid misstanke om barnfridsbrott

Hur svenska barnahus hanterar ärenden med barn som har bevittnat våld fortsätter att se olika ut. Det visar Barnafrids enkätundersökning fyra år efter att barnfridsbrottet infördes i svensk lag.

Brottsutsatta barn drabbas när barnahus saknas

Samverkan kring barn som misstänks ha utsatts för brott är sämre i kommuner som saknar ett så kallat barnahus. Det visar en utredning gjord vid kunskapscentrumet Barnafrid på Linköpings universitet.

Nätverk för barnahus

Barnahusnätverket träffas två gånger per år och ger medarbetare på Sveriges barnahus möjlighet att ta del av föreläsningar, diskutera utvecklingsfrågor samt dela olika erfarenheter, rutiner och praxis mellan barnahusen.

Senaste nytt från LiU

Framtidens vård börjar i din mobil

Tänk dig att din mobil kan bli ett verktyg som hjälper dig att upptäcka tidiga tecken på sjukdom eller att följa din hälsa mellan läkarbesök. Det är visionen bakom ECIU University-kursen ”Health in Your Hands”.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.

25 år med Språk och kultur – Nigel Musk var med från början

Forskningsmiljön Språk och kultur bildades år 2000. Nigel Musk som i ungdomen lämnade London för Sverige har varit med från start. Här berättar han om miljöns utveckling och framtidens utmaningar.