– I en globaliserad värld blir ekonomin alltmer abstrakt och upplevs ofta som avlägsen. Men i våra lokalsamhällen, alldeles nära oss, pågår en annan form av ekonomisk utveckling, säger Josefina Syssner, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier.
Den lokala ekonomiska utvecklingen kan handla om föreningar som tar över den nedlagda matbutiken, föräldrar som ser till att det finns en förskola i byn, sjuksköterskor som startar en hälsocentral nära bygdens invånare eller en grupp som delar på en cykelverkstad med gemensamma verktyg.
För att förstå de här aktiviteterna – idéerna bakom dem, deras förutsättningar och sociala strukturer – behövs ett lokalt perspektiv på ekonomi. Det menar författarna till den nya antologin Sätt ekonomin på plats – lokal ekonomi i teori och praktik.
Christian Ekstrand
Tillsammans med Emil Sandström, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, är hon redaktör för boken. En blandad författargrupp – bestående av forskare, frilansskribenter och företrädare för företag, föreningar och organisationer – bidrar med perspektiv på den lokala ekonomin och hur den kan driva en hållbar samhällsförändring.
Med fokus på platsen och människorna
Genom att sätta ekonomin i ett lokalt sammanhang kan vi ta hänsyn till platsen – dess förutsättningar, behov, människorna som lever där och relationerna mellan dem.
Ett platsbaserat perspektiv tar också fasta på människans multipla roller i den lokala ekonomin. Vi kan vara föräldrar, fotbollstränare, lärare och hobbyodlare samtidigt och alla dessa roller har betydelse för ekonomin. Individer kan även vara prosumenter, vilket innebär att de är både producenter och konsumenter inom ett visst ekonomiskt verksamhetsområde.
– Livsmedelsgemenskaper är ett exempel. Där kan flera enskilda personer vara medproducenter till en vara, samtidigt som de också köper varan av ett gemensamt ägt kooperativ, säger Josefina Syssner.
Det här synsättet är ett alternativ till de ekonomiska perspektiv där platsen har en undanskymd roll och där individer ses som rationella aktörer, som antingen producerar eller konsumerar, på en anonym marknad där tillväxt står i fokus.
Miljömässig och social hållbarhet
Genom att vara förankrad i en plats förutsättningar och behov kan den lokala ekonomin vara en motor i den hållbara omställningen, menar bokens författare.
Miljömässigt kan det till exempel innebära en cirkulär ekonomi där lokala och förnybara resurser används i ett kretslopp för att minska materialåtgången. Det skapar också en tydligare ansvarsfördelning, vilket minskar risken för att miljökonsekvenser flyttas till andra platser. Men framför allt handlar det om att klimatomställningen behöver anpassas till de lokala förutsättningarna.
När den lokala ekonomin utgår från behoven i närområdet kan den dessutom också stärka den sociala hållbarheten.
– När människor, organisationer och företag samverkar byggs sociala nätverk och konkreta lösningar skapas, till exempel insatser som minskar ofrivillig ensamhet eller stödjer människor in i arbete, säger Josefina Syssner.
Samtidigt uppstår många av dessa initiativ som svar på brister i den lokala välfärden. Och frågan är hur mycket ansvar lokalsamhället ska och kan axla. Ofta är förutsättningarna för lokala initiativ tuffa. Både offentlig och privat sektor måste bidra till att förbättra förutsättningarna, menar bokens författare.
Dynamisk och nyanserad analys viktig
Författarna betonar också att vi, för att förstå ekonomins roll i samhällsomvandlingen, behöver vara öppna för olika perspektiv.
– Vi behöver många olika kompletterande perspektiv för att förstå vår samtid och vår samhällsekonomi. Lokalekonomiska perspektiv fångar inte allt, men är ett viktigt komplement som gör att vi får syn på delar av ekonomin som andra ekonomiämnen inte förmår fånga upp, säger Josefina Syssner.
