Många studiebegåvade väljer bort studier

En stor grupp unga som kommer från studieovana hem väljer bort universitetsstudier trots att de har höga betyg. Det visar en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

Bild på studenter i föreläsningssal Foto: Peter HolgerssonRapporten visar också att det finns unga med högutbildade föräldrar som väljer högre studier, trots att de inte har så bra betyg. En slutsats som utredningen gör är att de som kommer till högskolan med låga betyg från gymnasieskolan alltså i huvudsak kommer från studievana hem.

Gör upp med schablonbilder

– Det finns en stor grupp unga som presterar bra på gymnasiet men som ändå inte studerar vidare. Vi kan se att dessa i huvudsak kommer från studieovana hem. Samtidigt har universitet och högskolor i uppdrag av regeringen att rekrytera fler av de som traditionellt inte väljer högre studier. Det finns alltså en grupp unga människor vars potential i dagsläget inte tas tillvara, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Undersökningen grundar sig på årskullen som är född 1991. Som studieovana hem räknas familjer där föräldrarna som mest har en gymnasieutbildning. Bara en tredjedel av studenter från dessa hem läser vidare på högskola eller universitet. Motsvarande siffra för gruppen med de högst utbildade föräldrarna är 87 procent.

Roger Klinth Foto: Charlotte PerhammarRoger Klinth, prorektor vid LiU, tycker rapporten är intressant och tror att den kan innebära att LiU kommer att söka delvis nya vägar för att bredda rekryteringen.
– Studien gör upp med myter och schablonbilder. Som att studenter från studieovana hem med automatik skulle ha sämre betyg och prestera sämre. Rapporten visar svart på vitt att det finns en ganska stor grupp på över femtusen i en årskull som presterar bra men ändå inte söker sig till högskolan. Vi behöver bli bättre på att fånga in dem.

Hjälpa till att bryta kulturella mönster

Precis som andra lärosäten gör LiU satsningar på breddad rekrytering för att locka fler från studieovana hem till universitetet. Ett exempel på sådana satsningar är projekt där studenter bedriver läxhjälp i utsatta bostadsområden i Linköping och Norrköping. Ett annat exempel är satsningen på ett basår för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som visat sig gynna den breddade rekryteringen.

UKÄ:s siffror visar att landets högskolor rekryterar flest från studieovana hem. Flertalet universitet, däribland LiU, ligger betydligt lägre.
– Vi är inte de bästa i klassen. Högskolorna jobbar mer mot sitt närområde och når då fler från alla samhällsklasser, säger Roger Klinth.
LiU är ett riksrekryterande universitet, 70 procent av studenterna kommer från andra delar av landet.
– De vi når med våra rikskampanjer är de mest ambitiösa, de som har spröten ute och föräldrar som stöttar. Men vi skulle kunna göra mer och ta reda på var de potentiellt duktiga studenterna finns. Jobba mer mot Norrköping, Ödeshög och Boxholm till exempel. Hjälpa eleverna att bryta kulturella mönster och visa att en universitetsutbildning kan vara ett alternativ till ett jobb. Jag kommer själv från ett hem där ingen läst på universitet så jag vet hur svårt det kan vara att bryta mönster.

UKÄ:s rapport

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll