Norbert Götz är född i Tyskland men har under större delen av sin akademiska karriär varit verksam i Norden. Efter en period som gästforskare vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm följde flera år i Helsingfors, innan han återvände till Sverige för arbete vid Södertörns högskola. Sedan 2026 är han professor i modern historia vid Linköpings universitet.
– De senaste 10–15 åren har mycket av min forskning behandlat transnationell humanitär hjälpverksamhet. Jag intresserar mig speciellt för praktiska begränsningar i ideell hjälpverksamhet och argumenterar för en moralekonomisk syn på dessa frågor. Humanitära organisationer har ju begränsade resurser och kan inte hjälpa alla – frågan blir därför vilka konsekvenser det kan medföra i praktiken och hur de prioriteringar som genomförs kan motiveras och redovisas.
I sin forskning har han analyserat olika humanitära kriser från Napoleonkrigen via den stora irländska hungersnöden, fram till nutid. De senaste åren har han främst forskat om Biafrakrisen, det nigerianska inbördeskriget 1967–70.
– Jag har fokuserat på kyrklig hjälpverksamhet från de nordiska ländernas sida – de var väldigt drivande i det större internationella hjälparbetet. Lutherhjälpen och dess systerorganisationer i Danmark och Norge etablerade en spektakulär humanitär luftbro till Biafra. Men även om den innebar att förnödenheter lindrade de lidandes nöd ledde den även till att inbördeskriget, som nästan var slut, förlängdes med ett och ett halvt år. Den humanitära hjälpen födde både de svältande människorna och kriget. Det välmenade moraliska ställningstagandet att omedelbart bistå de lidande människorna med enorma resurser gjorde hjälporganisationerna blinda för konsekvenserna av sitt handlande.
Moral och ekonomi
Karin Midner
Utöver humanitär hjälpverksamhet är begreppshistoria en viktig del i Norbert Götz forskning. Hans senaste bidrag inom fältet kartlägger föreställningar om moralekonomi under olika tidsskeden, någonting som nu har lett till arbete som redaktör av en Handbook on the Moral Economy.
– I forskningen har moralekonomi länge förknippats med ett paternalistiskt samhällskontrakt, men nuförtiden används begreppet bredare. Det handlar ofta om hur man kan jämka värderingar och ideella målsättningar med de materiella förutsättningarna i frågor som exempelvis rör välfärdsstaten, medicinsk triage, humanitär hjälpverksamhet eller miljön.
Hur kan vi lära av historien om moral och ekonomi?
– Historiska erfarenheter från humanitär hjälpverksamhet kan visa att moral och ekonomi ofta interagerar med varandra, de är inte två åtskilda planeter som vår tid gärna vill tro. Moraliska val kan styra ekonomiska beslut. Och omvänt, när pengar doneras till de som lider nöd kan ekonomiska begränsningar påverka den moraliska prioriteringsordningen. Ett exempel på det är när man prioriterar hjälp till barn framför vuxna, samtidigt som barn ur ett moraliskt perspektiv kan framstå som oskyldiga i jämförelse med vuxna. På sikt kan lindrandet av nöd även framstå som en profitabel eller stabiliserande investering.
En slutsats som Norbert Götz drar av sin forskning kring humanitär hjälpverksamhet är att det är viktigt att kritiskt granska pågående kriser och rannsaka sina egna intressen innan man ger bistånd – humanitära initiativtagare behöver ta bort skygglapparna och se vilka behov som faktiskt finns och se de reella problemen. Genom hans analyser av hur moral och ekonomi har beblandat sig i konkreta historiska situationer kan vi få bättre kunskap om historiens centrala drivkrafter.
I en tid när många kriser får stort genomslag i medier och sociala kanaler – handlar det då om att vara rationell snarare än emotionell?
– Ja det kan man absolut säga! Det kan kännas bra att reagera empatiskt på en känslomässigt stark bild och starta en klädinsamling till människor som fryser i ett land där det är krig, eller skänka bort livsmedel och medicin. Men min forskning bekräftar mottagarnas och hjälporganisationernas syn att den bästa humanitära hjälpen är att ge pengar, det är ett flexibelt stöd med relativt låga kringkostnader. Det är ineffektivt att samla in, lagra och transportera mat, prylar och kläder till de drabbade – om du jämför med att ge dem pengar som de kan använda till att lösa sina försörjningsfrågor lokalt. Men det gäller att ha i åtanke att humanitär neutralitet i konfliktsituationer är en vacker tanke som kan vara svårt att upprätthålla i praktiken. Det är mycket lättare att hjälpa på rätt sätt under naturkatastrofer.
Folkhem och civilsamhälle
Karin Midner
– Tidigare har jag forskat om den klassiska folkhemsepoken under 1930-talet. Begreppet folkhem är politiserat och kopplas idag samman med antingen tvångssteriliseringar eller en svunnen tid där allting tedde sig enkelt. Det är ett väldigt talande exempel på att ord inte är oskyldiga, de används som ett slagträ i aktuella debatter utan hänsyn till vilken roll folkhemsbegreppet praktiskt hade under sin genombrottstid.
När det gäller civilsamhället har han i synnerhet forskat kring Non-Governmental Organization (NGO) alltså frivilligorganisationer, ett begrepp som har varit svårt att greppa.
– Non-Governmental Organization är ett negativt begrepp som utgår från vad de här organisationerna inte är, i stället för att uttrycka vad de är. Min forskning har visat att begreppet myntades vid FN:s stadgekonferens just för att markera frivilligorganisationers lägre status jämfört med stater och för att hålla dem utanför officiella FN-sammanhang.
Professuren i modern historia finansieras av Catharina Högbom och Michael Cocozzas stiftelse för forsknings- och kulturändamål i Linköpings kommun. Grundaren Michael Cocozza och hans hustru Catharina Högbom har totalt donerat 225 miljoner kronor till stiftelsen och bland annat möjliggjort inrättandet av åtta nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.
