Mjölkgården med eget klimatsmart kretslopp

På största mjölkgården Wapnö är det biogasen som får det ekologiska kretsloppet att gå runt. ”Biogasen är inte ett mål, den är ett medel” säger Lennart Bengtsson, vd för Wapnö.Gården har eget mejeri, charkuteri, bryggeri, växthus och fossilfri energiproduktion. 

Vägen till kor och kalvar, Wapnö gård

Under 20 år har Lennart Bengtsson målmedvetet byggt upp ett ekologiskt kretslopp på Wapnö gård i närheten av Halmstad. Korna som föds upp helt utan antibiotika ger mjölk till mejeriet, kött till charkuteriet och gödsel till biogasanläggningen som i sin tur blir till el, värme och kyla till mejeri, charkuteri, bryggeri, växthus och gårdens övriga Lennart Bengtsson, vd WapnöLennart Bengtsson, vd Wapnö Foto: Monica Westmanbyggnader, plus näringsrik gödsel till gårdens åkrar. Gården är i princip helt självförsörjande, så när som på diesel till traktorer och andra fordon, men det är snart slut på det.

Biogasen ett medel

Ett gårdsslakteri är under byggnad och rapsen som odlas som foder till djuren ger en biprodukt, RME, som ska bli till förnyelsebar energi till gårdens fordon. Gårdens 48 bisamhällen förser gårdsbutiken, restaurangen och hotellet med honung och 350 frigående höns står för de ekologiska äggen.

Gården har 60 anställda och drivs som vilket aktiebolag som helst, men med starka kretsloppsambitioner.
– Jag är en krass företagsledare, försäkrar Lennart Bengtsson.

Biogasproduktionen startades 2012 och han medger att han inte räknat kronor och ören, men tror inte att han har kunnat räkna hem biogasanläggningen rakt av.
– Vi slet hårt de första åren, säger han.

Idag förser anläggningen gården med el och värme och inte minst med kyla till mejeriet.
10 miljoner kWh ger kornas gödsel per år och produktionen kommer att öka ytterligare. Här produceras idag 3 miljoner kWh el, cirka 3 miljoner kWh kyla och 4 miljoner kWh värme.

Högre krav än krav-märkt

Värme återvinns också från mjölkningen där mjölken kyls snabbt från 37° till 4° för att sedan bli till grädde, mjölk, ost, yoghurt och andra produkter i gårdens eget mejeri.
Ann Christin Bengtsson, Wapnö gårdAnn Christin Bengtsson, Wapnö gård Foto: Monica Westman
– Vi har inget Kravmärkt, vi vill mer än så. Vi har härproducerat och härodlat, säger Ann Christin Bengtsson, som guidar oss runt på gården.

De 1400 mjölkkorna går på bete under delar av dagen men får två gånger per dag gå in i en karusell och bli mjölkade. De ruskar och sparkar snällt av sig mjölkmaskinen när de tycker att de är klara. Allt foder odlas på gården. Här finns en stor BB-avdelning för kor som snart ska kalva, bemannad dygnet runt, och en avdelning där nyblivna komammor får vila upp sig. Kalvarna diar sin mamma, men får också finaste råmjölk på flaska för att undvika sjukdomar.
Gödsel sprids med gödselutläggare och pumpas ut till brunnar på åkrarna. Totalt har gården 3000 hektar mark, varav 450 hektar certifierad skog.

Biogas medger integration

Öppenhet är ett annat av gårdens signum och de tar emot stora mängder besökare, till gårdsbutiken, restaurangen, hotellet men inte minst till de guidade turerna.

– Vi vill vara ett konsumentnära företag med ett tydligt fokus på smakupplevelsen och hållbar miljö. Helt självförsörjande Mats Eklund och Jonas Ammenberg, Wapnö gårdLiU-forskarna Mats Eklund och Jonas Ammenberg Foto: Monica Westmankommer vi aldrig att bli, vi måste kunna fortsätta att utvecklas, säger Lennart Bengtsson.

Mats Eklund, föreståndare för BRC och professor i industriell miljöteknik tog initiativet till besöket på Wapnö efter att ha lyssnat på Lennart Bengtsson på en konferens.

– Wapnö illustrerar hur biogaslösningar bidrar till hållbarhet, nämligen genom att skapa ett integrerat produktionssystem där alla resurser kommer till användning och där energi inte behöver köpas in, säger han.

Specialisering har nått vägs ände

Stefan Anderberg, professor i industriell ekologi vid LiU, lyfter det industriella perspektivet:

Stefan Anderberg och Mats Söderström, Wapnö gårdLiU-forskarna Stefan Anderberg och Mats Söderström  Foto: Monica Westman– Vi har i många år sett en utveckling där lantbruket specialiserat sig allt mer, vi har fått en utveckling av rena växtodlare, mjölkbönder, grisfarmare och så vidare. Men även om effektiviteten ständigt har ökat är det få lantbrukare som klarat ekonomin utan att söka nya inkomstkällor, de har fått diversifiera, oftast genom arbete utanför lantbruket. Det vi ser här är en väldigt ambitiös och medveten satsning för att förändra strategin från grunden, säger Stefan Anderberg och fortsätter:

– Genom att man utvecklat ett mejeri med eget varumärke och säljer direkt till konsumenterna har man tagit kontroll över hela värdekedjan. Utifrån detta har man gått vidare och diversifierat konsumentutbudet, via gårdsbutik, hotell och restaurang. Det är en enastående diversifiering av både produktionen och inkomstkällorna. Men det är tveksamt om detta är en möjlighet för mindre jordbruksenheter, en förutsättning för att lyckas är kanske att det finns en tillräckligt stor produktionsbas för mejeriet.

Mjölkning

Mjölkkarusellen Wapnö gård
Kossorna ruskar snällt av sig mjölkmaskinen när de tycker att mjölkningen är klar. Monica Westman
Kalvar på Wapnö gård
Wapnö har en stor barnkammare, alla kalvarna får den bästa mjölken för att stå emot sjukdomar. Monica Westman

Biogasresan, tio stopp på tre dagar

Nationellt forskningscentrum

Forskning i fokus

Senaste nytt från LiU