25 maj 2026

Mats Eriksson, docent vid Linköpings universitet, har tilldelats ett forskningsanslag på närmare 6 miljoner kronor från Formas för ett projekt som syftar till att förbättra säkerheten i dricksvatten. Projektet, med titeln “Rapid detection of viable Escherichia coli bacteria at ultralow concentrations for improved water safety”, kommer att pågå i fyra år.

Mats Eriksson Yasuhiko Irie och Lingyin Meng.

– Jag är mycket glad. Den här finansieringen gör det möjligt för oss att accelerera vår forskning kring E. coli-detektion och att formellt etablera den tvärvetenskapliga forskargrupp som behövs för projektets framgång. Det kommer också att stärka IFM:s bidrag till flera viktiga samarbeten inom dricksvattensäkerhet och civil säkerhet, samtidigt som det synliggör LiU:s styrka inom tvärvetenskaplig forskning, säger Mats Eriksson.

Den tvärvetenskapliga satsningen samlar tre avdelningar från två olika institutioner vid LiU, Sensor- och aktorsystem vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) samt Avdelningen för molekylär medicin och virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV). Tillsammans kombineras kompetenser inom biosensorik, mikrobiologi och medicinska vetenskaper.

Utmaningen med vattensäkerhet

Mats Eriksson
Mats Eriksson
Att säkerställa tillgång till säkert dricksvatten är fortsatt en global prioritet, men befintliga mikrobiologiska övervakningsmetoder är ofta för långsamma eller saknar den känslighet som krävs för att upptäcka skadliga patogener vid mycket låga koncentrationer. E. coli används i stor utsträckning som den främsta indikatorn på fekal kontaminering, vilket gör tillförlitlig detektion avgörande för att skydda folkhälsan.

– Målet är att utveckla en snabb och mycket känslig metod som kan detektera livskraftiga E. coli-bakterier även vid extremt låga nivåer i komplexa vattenprover. En central komponent är att kunna förkoncentrera och isolera bakterier innan de analyseras med avancerade flödescytometriska tekniker, säger Mats Eriksson.
Metoden integrerar flera steg, inklusive automatiserad filtrering, immunmagnetisk separation och fluorescensbaserad detektion. Tillsammans syftar dessa tillvägagångssätt till att möjliggöra snabbare och mer exakt identifiering av kontaminering.

Bred kompetens och samverkan

Forskargruppen består av Mats Eriksson (IFM), Lingyin Meng (biosensorik och bioreceptorer, IFM), Yasuhiko Irie (mikrobiologi, IFM) samt Jörgen Adolfsson (flödescytometri, BKV och föreståndare för Flow Cytometry Core Facility).

Arbetet bygger också vidare på och stärker befintliga samarbeten inom stora nationella initiativ såsom DRICKS, Water Wise Societies och Security Link, samt bidrar till LiU:s strategiska profilområde inom livsvetenskaper, Life Science Technologies (LSX).

Potentiell påverkan

I praktiken kan tidigare och mer tillförlitlig upptäckt av kontaminering hjälpa vattenleverantörer att agera snabbare och förebygga utbrott av vattenburna sjukdomar. Utöver dricksvattensystem kan tekniken även användas för övervakning av badvatten och bredare miljöövervakning. Arbetssättet ligger i linje med FN:s globala mål 6 om rent vatten och sanitet, och projektet inkluderar planer på öppen delning av metoder och data för att maximera genomslaget.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna som sitter bredvid varandra.

Två hedersdoktorer med blicken mot framtiden

Avfall kan avslöja samhällets orättvisor. Utbildning kan förändra ett barns framtid. De nya hedersdoktorerna vid Filosofiska fakulteten verkar inom helt olika områden men förenas av en vilja att omsätta kunskap och engagemang i konkret förändring.

En närbild av ett grönt och gult ljus.

Här går energin åt i datacentret

Serverdrift och kylning står för 95 procent av energianvändningen i ett undersökt datacenterrum. En ny kartläggning visar vart energin tar vägen och kan hjälpa datacenter att hitta åtgärder som ger störst effekt.

Ett suddigt foto av en sjukhuskorridor.

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården. En ny studie visar hur organisation, lokala förutsättningar och kontinuerligt lärande påverkar om nya arbetssätt får genomslag – och om de bidrar till en mer jämlik vård för alla.