NIH-pengar till forskning om skadliga proteiner i hjärnan

Lysande spårarmolekyler som utvecklats av forskare vid LiU ska användas till att ta fram ny diagnostik för olika demenssjukdomar. Forskningsprojektet, som Peter Nilsson är med och driver, har beviljats pengar från National Institutes of Health (NIH).

Tau-aggregat inuti nervceller i hjärnvävnad, som färgats in med LiU-forskarnas spårarmolekyler.Tau-aggregat inuti nervceller i hjärnvävnad, som färgats in med LiU-forskarnas spårarmolekyler. Foto Peter Nilsson
NIH i USA är världens största statliga finansiär av biomedicinsk forskning.

– Det här är motsvarigheten till vår chans att få spela i NHL. Det är väldigt hård konkurrens om att få forskningsmedel från NIH, säger Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM).

Peter Nilsson är medsökande på projektet som nu finansieras av NIH och forskarkollegorna Ruben Vidal och Bernardino Ghetti vid Indiana University i USA är huvudsökande. LiU-forskarna får 7,5 miljoner kronor av anslaget, som är på totalt runt 24 miljoner kronor fördelat över fem år.

Peter Nilsson ser NIH-anslaget som ett kvitto på att hans och hans medarbetares forskning håller hög klass internationellt. LiU-forskarna utvecklar spårarmolekyler som kan känna igen andra proteiner och som har börjat användas inom forskning om neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers sjukdom. Tillsammans med forskarna vid Indiana University ska hans forskargrupp nu titta närmare på en rad sjukdomar i hjärnan där proteinet tau har en viktig roll, så kallade taupatier. Tau finns normalt i kroppen, men ibland går något fel så att tau börjar klumpa ihop sig inne i nervcellerna, som med tiden dör. Dessutom kan de skadliga formerna av tau spridas vidare till fler celler och starta en process så att tau bildar aggregat i de nya cellerna också.

Är strukturen nyckeln?

Proteinklumpar av tau ses vid Alzheimers sjukdom tillsammans med felaktigt veckade former av ett protein kallat amyloid-beta. Tauaggregat förekommer också ensamt vid flera andra demenssjukdomar, till exempel frontallobsdemens. Tau verkar också ha en framträdande roll vid kronisk traumatisk hjärnskada (på engelska chronic traumatic encephalopathy, CTE), som kan uppstå hos personer som vid upprepade tillfällen fått våld mot huvudet, exempelvis idrottsmän inom boxning, ishockey och amerikansk fotboll.Peter Nilsson, professor i organisk kemi.Peter Nilsson

– Man har sett att de skadliga egenskaperna hos tauaggregaten beror på vilken struktur aggregaten har, och att den strukturen skiljer sig åt mellan de olika sjukdomarna. I projektet ska vi försöka skräddarsy spårarmolekyler som kan skilja på de olika typerna av aggregat som kan finnas vid de olika demenssjukdomarna, säger Peter Nilsson.

Proteinklumparna kan finnas i hjärnan 10–15 år innan symtomen börjar märkas. När symtomen blir märkbara är stor skada redan skedd.

– Om det blir möjligt att hitta tauaggregaten och ställa rätt diagnos i ett tidigt skede skulle det kunna ha stor betydelse för patienterna, säger Peter Nilsson.

I en annan del av det NIH-finansierade projektet ska de amerikanska forskarkollegorna titta på den molekylära strukturen hos tauaggregaten. De använder bland annat kryoelektronmikroskopi, en metod som uppmärksammades med ett nobelpris år 2017.

Peter Nilsson framhåller att forskningssamarbetet kan få positiva effekter för såväl andra LiU-forskare inom fältet som för studenter.

– Vi föreläser om de här sjukdomarna inom masterprogrammen i kemi och Protein Science och nu får vi verkligen möjlighet att prata om det allra senaste som händer inom fältet. Jag hoppas att vi kan bjuda in våra forskningspartners vid Indiana University som gästföreläsare.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Mer forskning med spårarmolekylerna
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll