Norrköpings migration i fokus för masterstudenters rapport

Sport och kultur, hur kan de bidra till integration? Hur är det att som hbtq-person invandra till ett nytt land och hur påverkar högerextrema åsikter i samhället möjligheten att känna sig hemma i Sverige? Det är några av frågorna som studenter vid Linköpings universitet tar upp i rapporten ”Norrköping- city of immigration”.

Norrköping

Den första kullen studenter från masterprogrammet migration och etnicitet har skrivit en rapport om Norrköping - staden de tillbringar sina två studieår i. 

– Att människor invandrar till Norrköping är ett fenomen lika gammalt som staden själv. Norrköping har varit ett centrum för bomulls-, ull- och pappersframställning och har behövt motta migranter i stort antal i hela sin moderna historia. Oavsett om de kom från byar i Sverige eller utlandet bidrog dessa nykomlingar till Norrköpings rikedom, säger Martin Klinthäll, migrationsforskare och kursansvarig för masterprogrammet.

I rapporten kommer Norrköpingsbor som invandrat till tals i olika ämnen och de delar med sig av erfarenheter, tankar kring tillhörighet och sin syn på staden och vardagslivet. Att rapporten är byggd kring immigranters egna erfarenheter är för att lyfta röster som mer sällan hörs och för att lyssna in vad immigranter ser att staden kan förändra.  

–Integration är en tvåvägsprocess där både värdlandet och immigranten kan bidra. I arbetet med rapporten har vi sett att det finns en del barriärer och missförstånd som gör att integrationen försvåras, säger Rudeina Mkdad, som är en av redaktörerna och själv har bidragit till tre av kapitlen i rapporten.

Barriärer för integration

Språket är en av de barriärer som försvårar för nyanlända som kommer till Sverige. Många aktiviteter riktar sig till nyanlända, exempelvis sport- kulturaktiviteter, men de nyanlända själva känner inte till dem eftersom de annonseras på svenska. 

– Samtidigt blir arrangörerna besvikna för att så få dyker upp på aktiviteterna. En lösning på det här vore att helt enkelt annonsera på de tilltänkta besökarnas modersmål, säger Rudeina Mkdad. 

Rapporten visar också att på en rad svårigheter för personer som immigrerat till Sverige på grund av sexuell läggning. Här nämns exempel som Migrationsverkets bedömning av huruvida en person är trovärdig som homosexuell eller inte samt otrygghet i asylboenden för HBTQ-personer. 

Resultat och lärdomar från skrivandet av rapporten har studenterna presenterat för bland annat Norrköpings politiker. Den 20 oktober var bland annat Rudeina Mkdad i Rådhuset för att diskutera hur Norrköping kan arbeta vidare med frågor kring integration. 

– Programmet i etnicitet och migration förbereder studenter för yrken där de kommer att möta några av de mest utmanande frågorna som världen står inför idag. Rapporten är ett led i att studenterna ska tränas i att identifiera nyckelfrågor i förhållande till migration. Samtidigt som de ger kunskap tillbaka till samhället, säger Martin Klinthäll.

Rapporten är den första i en ny rapportserie knuten till programmet i etnicitet och migration, Reports from the Master's Program in Ethnic and Migration Studies - R.E.M.S.

Rapporten: 

Norrköping – City of Immigration 2017, Reports from the Master's program in Ethnic and Migration Studies - R.E.M.S., 1.

 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Nyheter om migrationsforskning
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll

Masterprogram
Visa/dölj innehåll