15 december 2025

Svensk kycklinguppfödning står inför ett tekniksprång. Enligt Matfågelrapport 2025 från branschorganisationen Svensk Fågel spelar ny teknik som artificiell intelligens, sensorer, kameror och digitala databaser en allt viktigare roll för att stärka djurvälfärd, hållbarhet och svensk självförsörjning.

En närbild aven tupp och en höna. Fotograf: Charlotte Perhammar

Redan i dag ligger Sverige långt framme jämfört med många andra länder. Genom AI-baserade system kan kycklingbönder övervaka djurens rörelsemönster, foderintag och hälsa i realtid. Tekniken gör det möjligt att snabbt upptäcka avvikelser i stallmiljön och sätta in åtgärder tidigt, vilket minskar lidande för djuren och ökar lönsamheten för gårdarna.

– Det är en missuppfattning att tekniken skulle försämra djurvälfärden. Tvärtom ger den bonden mer tid att fokusera på djuren, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel, i rapporten.

En av dem som lyfter teknikens betydelse är Karolina Muhrman, verksamhetsledare för Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, placerat vid Linköpings universitet. Hon menar att den tekniska utvecklingen just nu går in i en ny fas där AI kan analysera stora mängder data och ge lantbrukare bättre beslutsunderlag i vardagen.

– Tekniken ersätter inte bonden. Tvärtom är den ett stöd som gör det möjligt att fatta mer välgrundade beslut och frigöra tid till djuren, säger Karolina Muhrman i rapporten.

Enligt henne är AI, drönare och självkörande fältrobotar viktiga både för djuruppfödning och växtodling, inte minst eftersom foderproduktionen är en central del av kycklinguppfödningen. Med hjälp av sensorer och kameror i stallarna kan djurens beteenden följas kontinuerligt, vilket gör det möjligt att tidigt upptäcka problem med exempelvis ventilation, utfodring eller djurhälsa.

Rapporten pekar även på flera utmaningar. Många bönder har svårt att få finansiering för att testa och införa ny teknik, trots politiska ambitioner om ökad livsmedelsberedskap. Samtidigt lyfts bristande kunskap och kunskapsspridning som ett hinder för utvecklingen. Det finns tekniska lösningar som redan i dag finns tillgängliga, men som inte används fullt ut eftersom lantbrukare saknar stöd, vägledning eller tid att sätta sig in i systemen.

– Det finns i dag teknik som inte används fullt ut, ofta på grund av kunskapsluckor eller osäkerhet kring investeringar. Här fyller Digitaliseringsnavet en viktig funktion genom att visa hur tekniken faktiskt kan användas i praktiken, säger Karolina Muhrman.

Ta del av hela rapporten här: MATFÅGELRAPPORT 2025.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man som står framför ett fönster och håller i ett blått paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En närbild av en fluga på en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid Linköpings universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i Linköping vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.