− Det är lätt att tro att läkemedelsföretagen tar ut högsta möjliga priset som ändå låter dem komma in i högkostnadsskyddet. Vi ville veta om det stämde, och såg att läkemedel i snitt var prissatta 30 procent under de inofficiella tröskelvärdena för högkostnadsskyddet.
Det berättar Anton Klockhoff, doktorand inom hälsoekonomi vid enheten för hälso- och sjukvårdsanalys. Han har analyserat hundratals svenska beslut om högkostnadsskydd från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) mellan 2017 och 2024, tillsammans med Martin Henriksson, biträdande professor inom hälsoekonomi och Jonathan Siverskog, universitetslektor i nationalekonomi.
Högkostnadsskyddet är ett statligt subventionssystem som syftar till att patienter inte ska behöva betala mer än ett visst maxbelopp för de läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen under en tolvmånadersperiod.
Vill gärna in
− Läkemedelsföretagen vill gärna in i högkostnadsskyddet. Det är där de större volymerna oftast finns, eftersom läkemedel inom förmånerna inte medför någon ytterligare kostnad för patienter som har nått upp till högkostnadsskyddet. Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnaden fortfarande finns och betalas av det offentliga, som får mindre resurser över till annat, säger Anton Klockhoff.
Ulrik Svedin
Innan högkostnadsskyddet för läkemedel träder i kraft en rad bedömningar av statliga Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Oftast baseras beslutet på en sjukdomsmodell som läkemedelsbolaget skickar in. TLV utvärderar den hälsovinst som läkemedlet ger i jämförelse med det lämpligaste behandlingsalternativet. De beräknar kostnaden per vunnen hälsoenhet (ICER) och jämför denna mot olika tröskelvärden som bestäms av hur allvarlig sjukdomen är. En bättre hälsoeffekt eller en svårare sjukdom kan motivera ett högre pris på läkemedlet.
De specifika tröskelvärdena för att ett läkemedel ska komma in i högkostnadsskyddet är inte formellt bekräftade.
Stark medvetenhet
− Men det finns en stark medvetenhet om dem i branschen, och i våra data ser vi mycket riktigt att den maximala kostnaden per vunnen hälsoenhet nästan prickar dessa ”informella” tröskelvärden för varje svårighetsgrad.
Varför maximerar inte företagen priserna upp till tröskeln för högkostnadsskyddet?
− Vi kan bara se att det ligger till på det här sättet. Vi har flera idéer, men i studien har vi inte belägg för något entydigt. Den troligaste förklaringen är kanske att processen i sig gör det svårt att pricka tröskelvärdet. Som bolag vet man inte säkert var TLV kommer hamna i sin slutgiltiga bedömning och kostnaden per enhet hälsa kan därför landa lägre än väntat.
Läkemedel som godkänts måste fortfarande implementeras i regionerna
Anton Klockhoff anger några andra möjliga förklaringar, vilket också stakar ut områden att forska vidare inom.
− Läkemedel som godkänts av TLV måste fortfarande implementeras ute i regionerna, och ett lägre pris kanske skyndar på den processen, särskilt när budgetpåverkan är stor. Det kan finnas en vits i att priskonkurrera även när slutanvändaren inte är den som betalar.
Konsekvent
Samtidigt noterar forskarna att resultatet också visar att tröskelvärdena faktiskt inte överskrids i något av de studerade fallen.
− Min egen tanke är att det kan vara ett tecken på att TLV:s system är konsekvent och att patienter ges tillgång till läkemedel på lika villkor trots att trösklarna är inofficiella, säger Anton Klockhoff.
Forskningen bedrivs tvärvetenskapligt mellan enheten för hälso- och sjukvårdsanalys och avdelningen för Nationalekonomi vid Linköpings universitet.
