02 december 2025

Allt fler arbetar längre upp i åldrarna – men vad händer när hälsan sviktar och leder till sjukskrivning? Ett nytt forskningscentrum vid LiU ska hitta lösningar för återgång till arbete senare i livet och ett hållbart arbetsliv.

Vi förväntas yrkesarbeta allt längre upp i åldrarna och gå i pension senare. Samtidigt ökar sjukfrånvaron och sjukskrivningarna senare i livet. Det är stora skillnader mellan branscher och dessutom är kvinnor mer drabbade än män. De som redan har en befintlig hälsoproblematik när en sjukskrivning börjar kan ha svårare att komma tillbaka i arbete. Kort sagt: frågan om hållbart arbetsliv är en av vår tids samhällsutmaningar.

– Det går inte att ha en enda lösning som passar alla. Hur kan vi hantera återgång till arbete i senare delar av arbetslivet på ett personcentrerat sätt, så att individen kan få sluta på topp om den så vill? säger Mathilda Björk, professor i arbetsterapi vid Linköpings universitet, LiU.

Hon är en av forskarna bakom det nya forskningscentrumet RELATE, som kan starta tack vare ett bidrag om 50 miljoner kronor från statliga forskningsfinansiären Forte. Finansieringen löper över sex år, med möjlighet till ytterligare fyra års förlängning.

Samarbete mellan forskningsområden

Gränsen för vad som ses som äldre arbetstagare är i den här forskningssatsningen medvetet satt lågt – vid 55 år – för att forskningen ska kunna adressera tidiga sjukskrivningar, återkommande sjukfrånvaro och otillräcklig anpassning på arbetsplatser och bidra till att fler personer över denna ålder ska kunna fortsätta arbeta.

Kvinna vid en dator.Fotograf: Johan Sjöholm
Mathilda Björk, professor i arbetsterapi.

Vid forskningscentrumet kommer forskare från olika områden som hälsovetenskap, arbetsterapi, rehabilitering, organisation och ledarskap, äldreforskning och teknik att samarbeta.

– Alla forskare i forskningsprogrammet har en LiU-koppling. Vi ville samla LiU:s excellenta forskning kring det här området och visa att vi har styrkan att skapa ett riktigt starkt och nytt centrum. Vi placerar oss vid campus Norrköping som har en stark tvärvetenskaplig tradition, bra samverkan med andra aktörer och arbetar med testbäddar för forskning, som vi också kommer att ta fram, säger Mathilda Björk.

Från individ till policy

Forskarna kommer att söka långsiktiga, skalbara och personcentrerade lösningar på tre olika nivåer. På individnivån är hälsan i fokus och insatser för den enskilda personen för att hon eller han ska kunna återgå i arbete, förebygga en ytterligare sjukskrivningsperiod och liknande frågeställningar.

Det handlar bland annat om att ta fram mobila testbäddar och utforska hur teknik kan användas för att följa en individ för att fånga upp tidiga signaler om att en arbetssituation kan innebära risker för hälsan. Bland annat biträdande professor Martin Holmberg vid Institutionen för teknik och naturvetenskap kommer att bidra med sin forskning till denna del i forskningscentrumet.

På arbetsplatsnivån tittar forskarna på hur arbetsplatser ska vara organiserade för att göra det möjligt för sina äldre medarbetare att ha ett hållbart arbetsliv och hur interventioner på arbetsplatsen kan utformas. Den tredje nivån handlar om policies och hur de ska vara utformade för att skapa rätt förutsättningar. Forskare som kommer vara med och leda centrumet är Andreas Motel-Klingebiel, professor i äldre och åldrande vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS), Mattias Elg, professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och Andreas Wallo, professor i pedagogik vid Institutionen för beteende och lärande (IBL) tillsammans med flera andra LiU-forskare.

Forskning förankrad i verkligheten

– Forskningsprogrammet har en design som bygger på samskapande. Vi tar hjälp av individer i rollen som medarbetare, arbetsplatser och olika policyföreträdare för att spetsa till forskningsfrågorna vi ska undersöka, säger Mathilda Björk.

Mathilda Björk lyfter fram att forskningen kommer att vara förankrad i samhället för att kunna leda till faktiska förbättringar i arbetsliv och välfärdssystem. Starka regionala samarbeten med Region Östergötland, Funktionsrätt Östergötland, Norrköping Science Park och Samordningsförbundet är en viktig grund. Målet är att skapa lösningar som gör att fler kan arbeta längre – på ett sätt som är bra för både individen och samhället.

– Vi kommer också att rikta oss mycket ut mot samhället med aktiviteter vid centrumet. Det är jätteviktigt att vi får ut forskningen så att den faktiskt kan göra nytta.

Forskare i forskningsprogrammet

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.