06 maj 2026

Solceller, batterier och annan grön energiteknik spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men tekniken bygger också på kritiska råmaterial – material som ofta är svåra att få tag på, har stor efterfrågan och innebär hållbarhetsutmaningar. I ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet ska forskare undersöka hur dessa material kan hanteras mer hållbart och cirkulärt i städer.

En grupp människor som står runt en solpanel. Fotograf: Teiksma Buseva

Projektet heter LocaLoops: Utveckling av en hållbar och cirkulär hantering av kritiska råmaterial i städer och leds av Joakim Johansson, docent och biträdande professor på avdelningen Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid LiU. I projektet medverkar även Hans Andersson och John Laurence Esguerra, båda vid LiU. Projektet finansieras av Formas och pågår mellan 2026 och 2030.

– Städer blir allt viktigare i den gröna omställningen. Samtidigt byggs successivt stora mängder kritiska råmaterial in i solcellspaneler, batterilager och annan energiteknik. För att kunna utveckla system för att ta hand om dessa värdefulla resurser krävs mer kunskap om hur de över tid flödar och lagras upp på olika platser i staden. Vi behöver också skapa oss en bättre bild av vilken roll de lokala aktörer som köper in, använder och hanterar dessa produkter kan spela i utvecklingen av olika cirkulära lösningar, säger Joakim Johansson.

En grupp män som står runt en solpanel. Teiksma Buseva
I dag ligger mycket av forskningen om kritiska råmaterial på globala leveranskedjor eller tekniska lösningar för återvinning. LocaLoops riktar i stället blicken mot staden som plats. Här finns användare, fastighetsägare, energibolag, leverantörer, återvinnare och kommunala aktörer som alla påverkar hur materialen används och kan cirkuleras.

– För att kritiska råmaterial ska kunna cirkulera räcker det inte med tekniska lösningar. Vi behöver också förstå hur affärsmodeller, relationer och ansvar mellan olika aktörer kan utvecklas. Det handlar om vem som äger produkterna, vem som tar hand om dem när de behöver repareras eller bytas ut, och hur värde kan skapas genom återanvändning, reparation och återvinning, säger Hans Andersson, universitetslektor vid avdelningen företagsekonomi.

Projektet kommer att genomföras som en fallstudie i Linköping och fokuserar främst på solcellspaneler och batterilagringssystem. Forskarna ska bland annat kartlägga hur materialen rör sig genom staden, vilka aktörer som ansvarar för produkterna under olika delar av livscykeln och vilka affärsmodeller som kan göra det möjligt att förlänga livslängden, reparera, återanvända eller återvinna tekniken.

En viktig del av projektet är att arbeta nära praktiker. Genom intervjuer och workshops ska forskarna tillsammans med företag, återvinnare, offentliga aktörer och andra intressenter utveckla strategier för hur kritiska råmaterial kan hanteras mer cirkulärt.

– Målet är att ta fram kartor över dagens och framtidens materialflöden, förslag på cirkulära affärsmodeller och en färdplan för hur städer kan arbeta mer systematiskt och långsiktigt med kritiska råmaterial. Resultaten ska kunna användas både i Linköping och av andra städer som vill stärka sin roll i den cirkulära omställningen, säger Joakim Johansson.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Några personer som befinner sig i ett rum.

ERC miljoner till två LiU forskare för framtidens energilösningar

LiU-forskarna Nara Kim och Catherine Aitchison, båda vid Laboratoriet för organisk elektronik, har i hård konkurrens tilldelats varsitt ERC Starting Grant på cirka 18 miljoner kronor över fem år.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vård och utfall efter operation. Målet på lång sikt är att förbättra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från LiU på 58 000 personer.