Ökad konkurrenskraft genom flexibel industridesign

Ny design handlar inte bara om att hitta en cool form, god användning eller nya funktioner.
– Det är också ett strategiskt verktyg för ett företag att bygga upp en stark produktfamilj och varumärkesidentitet, säger Torbjörn Andersson, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. IEI, vid LiU.

Torbjörn Andersson.

Temat för höstens första Lunchklubben handlade om hur genomtänkt produktdesign både kan hjälpa företag att stärka sin konkurrenskraft och bli mer hållbara. 

– Konkurrensen mellan företag som producerar komplexa produkter och
har stora produktportföljer blir allt tuffare – en utveckling som medfört att många producenter gått över till modulära designprinciper, det vill säga att använda en och samma komponenttyp i flera olika produkter. Förutom kapade kostnader och hållbarhetsvinster kan modulär design också bidra till att stärka ett företags varumärkeskommunikation, säger Torbjörn Andersson.

Estetisk flexibilitet

 I fjol disputerade han med avhandlingen "Aesthetic Flexibility In Industrial Design Practice". Forskningsarbetet bygger bland annat på djupintervjuer med designchefer på fem produktproducerande företag, verksamma inom en rad olika branscher och marknader. 

Vad menas egentligen med begreppet aesthetic flexibility?

 – Många konkurrensutsatta företag strävar i dag efter att bygga upp en egen familj av produkter med ett tydligt släktskap. Industridesigners som jobbar i dessa företag har utvecklat ett sätt att tänka strategiskt i sin designprocess när nya produkter utvecklas. Detta skapar ett formspråk som går att utveckla flexibelt och gör det möjligt att använda fasta designmoduler som kan användas för flera olika produkttyper. 
– Denna typ av avancerade designstrategi har jag döpt till estetisk flexibilitet (eng. Aesthetic Flexibility). Fördelen med detta tillvägagångssätt är att det går snabbare att utveckla nya produkter och produktvarianter samtidigt som det blir möjligt att kapa kostnaderna i både produktions- och utvecklingsledet, säger Torbjörn Andersson.

Strategier för att ta fram produktfamiljer

Som en del av sitt forskningsarbete ville Torbjörn Andersson titta närmare på dessa typer av strategier.  Efter en inventering av såväl facklitteratur som akademisk forskning stod det snabbt klart att det inte fanns någon entydig bild av hur det strategiska arbetet med att utveckla produktfamiljer går till i praktiken.

 – För att råda bot på problemet utvecklade jag en egen teoretisk modell som beskrev de sju vanligaste sätten för att designa en produkt. Modellen döpte jag till Industrial Design Product Portfolio Model eller IDPPM.

Från wow till shame

I sin forskning beskriver Torbjörn Andersson också hur industridesigners och designingenjörer kan sägas arbeta utifrån en skala som sträcker sig från ”wow” i den ena änden till ”shame” i den andra. 

– Nya designförslag ska i bästa fall kunna skapa en känsla av ”wow vad bra!” hos kunden – något som förstås skapar stark identitetskänsla för det producerande företaget. På andra sidan av samma skala finns det som skulle kunna kallas för “shame”, det vill säga en produktdesign som formgivaren inte riktigt själv kan stå för.

Balansgång och kompromisser

Torbjörn Andersson beskriver designprocessen som en balansgång där man måste vara beredd att kompromissa. 

– Produktdesignen ska vara ny, men inte alltför avvikande, och samtidigt ta hänsyn till ekonomi, funktion och marknadens krav. Dessutom ska den enkelt kunna användas på nya produkter och även förändras och anpassas till framtida behov.  

I en produktutvecklingsprocess kommer man alltid att behöva göra kompromisser. Här är designerns roll är att upprätthålla en hög designstandard på ett företags produkter och se till att kompromisserna inte hamnar under en ”skamgräns”. 

Ett annat resultat av Torbjörn Anderssons forskningsarbete är en egenutvecklad analysmetod för att undersöka vad som utgör de typiska designelementen för en specifik produktkategori.  För att ta ett konkret exempel, vad är som gör att vi omedelbart identifierar en borrmaskin som just en borrmaskin?  Modellen kallas Product Gist, ungefär ”produktens kärna”, och påminner om hur ornitologer med några få kännetecken snabbt kan identifiera en specifik fågelart. 

Du kan se hela föreläsningen med Torbjörn Andersson i spelaren här intill.

Vill du veta mer? Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll