Polisen misslyckas med att lösa hatbrott på nätet

Anmälningar som försvinner, brister i utredningar och stora skillnader mellan regionerna i hur polisen lyckas utreda hatbrotten. En färsk studie av polisens arbete med hatbrott på nätet visar på allvarliga brister i polisarbetet.

Bild på händer på tangentbord Foto: serdjophoto– Trots att polisen enligt deras ledning ska prioritera hatbrott så visar studien på det motsatta. Betydligt fler hatbrott på nätet skulle kunna klaras upp. Men istället för att ta till sig av de goda exempel som trots allt finns i en del polisregioner så prioriterar ledningen att förmedla en förskönande bild som inte stämmer med verkligheten, säger Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings universitet (bilden nedan).

Stefan HolgerssonFoto:Staffan Gustavsson/redaktaHan har gjort en analys av polisens utredningsverksamhet som rör cirka 800 anmälda hatbrott på nätet under 2017. Anmälningarna har gjorts av den ideella föreningen Näthatsgranskaren. Stefan Holgersson har också analyserat polismyndighetens sätt att kommunicera kring demokrati- och hatbrott. Rapporten visar på flera brister i polisarbetet:

  • Problem med grundläggande rutiner. Olika förfaringssätt gör att ärenden inte registreras, att handlingar försvinner eller att information faller bort. I region Väst försvann 22 procent av de inskickade anmälningarna och i region Syd 17 procent. 
  • Brister i den juridiska och utredningsmässiga kunskapen kring hatbrott som begås på nätet. Det kan till exempel vara att en anmälan får en felaktig brottsrubricering eller att ärenden läggs ned på oklara grunder. 18 procent av de 800 anmälningarna har gått till åtal. Enligt rapporten borde siffran ha varit betydligt högre.
  • Stora skillnader mellan regionerna i förmågan att utreda hatbrott på nätet. Region Nord utmärker sig positivt. När det till exempel gäller andelen registrerade anmälningar som leder till åtal ligger region Nord i topp följt av region Öst. Region Syd, Stockholm och Mitt ligger i botten.
  • Resursbrist pekas ut som en förklaring till att inte tillräckligt många hatbrott utreds. Men rapporten visar att polisen lägger resurser på fel saker, som att till exempel bygga ut kommunikationsverksamheten för att stärka polisens varumärke och måla upp en starkt positiv och förskönande bild av verksamheten.

    Begränsar det demokratiska samtalet

    Demokrati- och hatbrott kan bland annat vara hets mot folkgrupp eller att man uttrycker kränkningar eller hot mot enskilda individer eller personer med exempelvis politiska uppdrag.

    – Näthatet begränsar det demokratiska samtalet och skapar en otrygghet. Det är allvarligt både för enskilda människor och för samhället i stort. Därför finns det starka skäl till att agera mot brottsligt näthat, poängterar Stefan Holgersson.
    Han påpekar också att näthatet kan leda till en radikaliseringsprocess hos enskilda personer, att de åsikter som framförs blir till ”sanningar” för mottagaren. Stefan Holgersson nämner till exempel Anders Breivik i Norge och Anton Lundin Pettersson vid skolattacken i Trollhättan.

    – Oftast handlar det om yttranden från personer som uppfattar den vita rasen och den västerländska kulturen som överlägsen. Men det finns också en omfattande problematik med hets och hat mellan och inom andra etniska och religiösa grupper i Sverige.

    Konkreta förslag på förändringar

    Rapporten visar även på positiva exempel från polisregioner där hanteringen fungerar bra. Den poängterar att det finns goda möjligheter att klara upp betydligt fler hatbrott på nätet och att det rätt omgående skulle gå att öka andelen anmälningar som går till åtal med 50 procent. I rapporten presenteras ett antal konkreta förslag på förändringar som snabbt skulle kunna göra att polisens arbete mot hatbrott på nätet förbättrades.

    – Det finns poliser och åklagare som har ett stort engagemang och god förmåga att hantera den här typen av ärenden. Deras arbetssätt skulle enkelt kunna spridas till andra regioner, säger Stefan Holgersson.

    "Vill inte kännas vid brister"

    Men han är tveksam till om detta kommer att göras.
    – Polisledningen vill inte kännas vid brister, de avfärdas och istället ger man sken av att arbetet fungerar. Det ska till exempel bli intressant att se hur den här rapporten tas emot. Kommer polisledningen att ta till sig av kritiken och jobba för förbättringar eller kommer de att lägga mest kraft på att försvara varumärket? Jag befarar tyvärr att kraften läggs på varumärket, det brukar bli så. Men förhoppningsvis har den nya rikspolischefen en annan inställning.

    Rapporten har skrivits inom ramen för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, Carer. Carer är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum och ett samarbete mellan LiU och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
  • Läs också intervju med Stefan Holgersson om hans utnämning till professor i Oslo

Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll