15 januari 2026

Tåg och flyg har blivit en del av vårt polariserade samhällsklimat och ställs ofta mot varandra. Den politiska låsningen hindrar utvecklingen mot ett mer hållbart transportsystem, eftersom förutsättningarna ofta ändras helt med varje ny regering. Den analysen görs i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.

En kvinna sitter i snön med en handväska. Fotograf: Marcus Pettersson
Det behövs ett nytt perspektiv på hållbara transporter, menar Aneta Kulanovic.

– Det överraskade mig hur starkt politiserad frågan är. Transportfrågan har ju varit uppe till debatt, men jag trodde inte att låsningen var så stor, säger Aneta Kulanovic som skrivit avhandlingen vid Avdelningen för statsvetenskap på Linköpings universitet.

Ingen kompromissvilja

Hon har studerat hur det politiska landskapet formar förutsättningarna för ett mer hållbart transportsystem. Särskilt har hon tittat på hur det påverkar satsningar på mer hållbar flygteknik, till exempel elflyg, drönare och biobränslen. Hon har hållit i workshoppar och intervjuer med innovatörer och etablerade företag i flygbranschen samt representanter för myndigheter, partier och andra organisationer. Därutöver har hon granskat policydokument och debatten i media.

En kvinna sitter vid ett bord med en bok. Marcus Pettersson

Aneta Kulanovic identifierar tre dominerande politiska förhållningssätt. Det ena, som stöds av partier till höger, tenderar att stödja flyg framför järnväg och tror på marknadens förmåga att ta fram lösningar på flygets miljöproblem. Det andra, stött av Socialdemokraterna, önskar mer statlig styrning och reglering via lagar, stöd och skatter. Det tredje, representerad av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, är kritiska till flyget som transportmedel och vill prioritera tågtrafiken.

Varken i workshoppar, intervjuer eller i mediedebatt visar någon av sidorna på vilja att kompromissa, enligt Aneta Kulanovic. Istället blir det en diskussion där flyg och tåg ställs emot varandra och det sällan diskuteras hur båda kan samexistera i ett hållbart framtida transportsystem.

Ryckighet och osäkra villkor

En av Aneta Kulanovic slutsatser är att det inte är brist på tekniska idéer som står i vägen för ett mer hållbart transportsystem där även flyget är inkluderat,. Istället handlar det om att transportslagen har blivit slagträn i den politiska debatten. Följden blir en politisk ryckighet och osäkra villkor för både flyg och tåg.

Investerare vågar inte satsa på innovationer inom flygteknik eftersom de politiska förutsättningarna plötsligt kan förändras. Stora satsningar på tåg kan med ett penndrag dras ner från ena mandatperioden till den andra. Det saknas ett långsiktigt och samlat grepp på transportsystemet, eftersom flyg kopplats till ett politiskt parti och tåg till en annat. För att komma framåt krävs ett nytt samtalsklimat, menar Aneta Kulanovic.

– Det jag lyfter fram är att man behöver ett nytt perspektiv, där man istället för att vara så låst vid politiska ideologier, kan titta på om man kan använda både flyg och tåg, utan att ställa dem mot varandra.

Sveriges mål är att uppnå netto noll-utsläpp av växthusgaser till 2045. Eftersom avstånden är långa i Sverige kan det till exempel finnas anledning att utforska nya tekniker för ett mer hållbart flygande av regionalpolitiska skäl. I andra delar av landet är kanske tåget det mest hållbara alternativet, menar Aneta Kulanovic.

– Alla sidor har punkter som är relevanta, rationella och viktiga, säger hon.

Fakta

Om doktorsavhandlingen

Deltagare i workshoppar och intervjuer kom från bolagen Heart Aerospace, Greencarrier, Luftfartsverket, Eurocontrol, Linköping Airport, Norrköpings Airport, Globhe, ARTPAK. Myndigheter representerades av Vinnova, Naturvårdsverket, RISE och Transportstyrelsen, men även Nasa. Dessutom deltog politiker och tjänstemän från Norrköping, Linköping och Västerås.

Avhandlingen är en del av forskningsprojektet Energiomställning för en mer hållbar flygindustri (SETA) som analyserade förutsättningarna för en hållbar energiomställning inom svensk luftfart. Projektet genomfördes 2020–2025 av KTH och Linköpings universitet, finansierades av Energimyndigheten och omfattade forskning om ekonomiska, ekologiska, policyspecifika och konsumentrelaterade aspekter av omställningen.

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Några personer som står i gräset.

Kriget slår hårt mot ukrainska barns hälsa

Barns tillgång till sjukvård i Ukraina har försämrats kraftigt sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022. En studie av forskare från LiU, Karolinska institutet och Försvarshögskolan visar hur barns hälsa påverkas allvarligt av kriget.

Toomas Timpka.

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.

Studenter som möts och pratar runt ett fikabord.

Ukrainska forskare och studenter besökte LiU

Det ukrainska samhället måste upprätthållas under kriget. Andra länder i Europa kan bidra med kunskap och strukturer. LiU deltar i det svensk-ukrainska projektet STREAM-U, och tog nyligen emot en grupp forskare, tjänstemän och studenter.