Ungas vardagsproblem inte alltid ohälsa

Psykisk ohälsa eller normala vardagliga reaktioner på ett liv som ibland krånglar. Är bilden av ungdomars ökande psykiska ohälsa överdriven? Vad säger egentligen siffrorna i de undersökningar som görs? Två LiU-forskare söker svaren på det.  

Bild på ungdomar Foto: ViewApart– I rapport efter rapport lyfts bilden av en ökning av psykisk ohälsa bland ungdomar fram. Men många gånger vet vi för lite om orsakerna bakom de problem som unga rapporterar, vad de ungas svar står för, säger Anette Wickström (t h på bilden nedan).

Sofia Kvist Lindholm och Anette WickströmHon leder ett projekt vid Tema Barn där hon tillsammans med forskarkollegan Sofia Kvist Lindholm (t v på bilden) gör en djupdykning i siffrorna. Analysen av svaren pågår fram till i höst, men redan nu ser de två spår i resultaten.

Annat samtalsklimat idag

Det ena spåret är att det vanliga livets svårigheter riskerar att benämnas som psykisk ohälsa utan att behöva vara det. Det andra spåret är att det finns ungdomar som verkligen behöver stöd och hjälp.

– En förklaring till att unga rapporterar mer problem sedan 1980-talet kan bero på att det är ett annat samtalsklimat idag kring de här frågorna, att man därför pratar om sig själv på ett annat sätt och att allt fler diagnostiseras, säger Anette Wickström.

Intervjuat elever i årskurs nio

Hon och Sofia Kvist Lindholm har intervjuat 41 elever i årskurs nio på två skolor, både individuellt och i grupp. Eleverna har svarat på en årlig enkät som Folkhälsomyndigheten analyserar och vars frågor är utformade av världshälsoorganisationen WHO. Enkäten, som ställer frågor om fysisk och psykisk hälsa, skickas ut till elever i cirka 45 västländer. Sverige har deltagit i enkäten sedan 1985. De två LiU-forskarna har framför allt fokuserat på två frågor i enkäten och samtalat med ungdomarna om vad besvären som de markerat står för. Enkätfrågorna handlar bland annat om ifall de under de senaste sex månaderna haft exempelvis huvudvärk, ont i magen, varit irriterade eller på dåligt humör eller haft svårt att somna. Svarsalternativen är från ”i stort sett varje dag” till ”sällan eller aldrig”.

Vardagligt liv medikaliseras

Bild på ungdomar Foto: Halfpoint– När vi pratar med eleverna växer en delvis annan bild fram än vad som anges i rapporterna. Ungdomarna kan till exempel säga att visst har de ont i huvudet ibland, eller ont i magen, men påpekar att de ändå i grunden mår bra. De pekar också på att det är svårt att fylla i enkäter av det här slaget och att det kan bero på dagsform hur de fyller i dem.

Risken är att det vardagliga livet – med exempelvis nervositet inför ett skolprov, mensvärk, träningsvärk eller tillfälliga konflikter med en kompis – medikaliseras, menar de båda forskarna.

– Om vi kategoriserar detta som psykisk ohälsa så medikaliserar vi vardagen. Och vi riskerar att unga i allmänhet får en felaktig bild av sig själva. Att känslor av stress, ledsamhet, nervositet och oro skulle vara tecken på ohälsa när det i själva verket är en del av livet.

Nej till generella må bra-program

Den onyanserade rapporteringen kring en ökad psykisk ohälsa bland unga kan också göra att det skapas en rad generella insatser i skolorna, insatser som riktas till alla oavsett om de upplever problem eller inte. Då riskerar man att missa de kategorier unga som verkligen behöver mer stöd, påpekar Anette Wickström.

– Vi får berättelser om allvarliga, svåra situationer som kan handla om sådant som sexuella trakasserier, grav ensamhet och utanförskap. De här ungdomarna behöver ett professionellt stöd och inte något generellt må bra-program. För att hjälpa dessa elever behöver elevhälsan verkligen mer resurser.

Studien väcker intresse

Studien har, trots att den inte är färdig, väckt intresse. Radions Vetandets värld i P1 hade i april en intervju med Anette Wickström i en serie om psykisk ohälsa bland unga och lördagen den 2 juni medverkade hon i ett uppmärksammat debattprogram i P1:s Tendens kortdokumentärer. Där deltog även bland annat radiopsykologen Allan Linnér och socialminister Annika Strandhäll.

Flera forskare, både nationellt och internationellt, problematiserar nu rapporteringen om ökad psykisk ohälsa.

– När studierna mäter negativa aspekter av ungdomars erfarenheter så fokuserar de ju på deras brister. Det behövs en mycket mer nyanserad ansats för att studera psykisk hälsa, både positiva och negativa aspekter.

Tendens 2 juni

Vetandets värld 18 april

Senaste nytt från LiU