- Jag skrev min avhandling om modern asatro 2009 och har efter det tagit upp ämnet i ett antal artiklar och presentationer. Om asatro var på framväxt redan 2009 kan man idag se att intresset för fornnordisk kultur och dess religiösa föreställningsvärld vuxit kraftigt. Det ser vi bland annat i Östeuropa, USA och i de skandinaviska länderna, framförallt på Island. Intresset växer också i Sverige, även om få svenskar ser sig som asatroende. Jag har blivit intervjuad i ämnet i flera medier, förutom i New York Times även i Dagens Nyheter, den amerikanska kulturtidskriften Vice, SVT-nyheter och tidningen Dagen.
Foto: Eva BergstedtVarför ökar intresset för vikingar och hednisk folktro?
- Det är lätt att använda sig av historia för att skapa föreställningar om tradition och kultur. Egentligen vet vi inte jättemycket om vikingakulturen, den försvann för tusen år sedan. Men människors behov av nationell eller kulturell identitet gör att de via det förflutna försöker hitta något som kan omtolkas till hur de själva vill att världen ska se ut, och hitta en egen plats i den. Det handlar inte om att folk börjar tro på Freja och Oden igen, däremot kan de gå och köpa en t-shirt i Gamla stan där det står "Sweden - land of vikings".
- Samma fenomen kan vi till exempel se i Mexiko där det finns en stark association mellan det moderna Mexiko och Aztek-kulturen. Fascinationen för de här gamla kulturerna kan handla om en nostalgisk längtan tillbaka till något som kanske aldrig fanns exakt så som det beskrivs, men som likväl kan kännas meningsfullt för människor.
Så det finns politiska kopplingar till intresset?
- Ja. I kölvattnet av Trump och i de nationalistiska rörelser som växt fram både i Europa och USA så finns det ett intresse för den fornnordiska kulturen. Den kopplas då bland annat till maskulinitet och krigarideal. Ofta är den fokuserad på konfliktsymboliken från de vikingatida myterna, och inte sällan binder man även ihop den med föreställningar att bevara den nationella särarten. I USA har till exempel den fornnordiska symboliken varit framträdande i den så kallade alt-right-rörelsen även om det framförallt varit kristendomen som man har som referenspunkt.
- Sedan finns det också helt andra, icke-rasistiska, värden som kopplas till asatron. De flesta asatroende baserar inte sin tro på rasistiska eller etnocentriska föreställningar. En del associerar den tiden med jämställda samhällen och med en mångkultur som var öppen för influenser utifrån. Vissa källor från den tiden visar att kvinnorna hade stort inflytande vilket ger stöd åt tanken att det var mer jämställt, även om det inte var det med vår tids mått. Stor tonvikt läggs på demokratiska värderingar, att bevara naturen och leva i harmoni med sin omgivning, men även på andlighet. I Sverige är den här gruppen i majoritet, men den får inte lika stor medial uppmärksamhet som den nationalistiskt inriktade.
Finns det flera förklaringar till fokuseringen på vår forntid?
- Populärkulturen spelar en stor roll. De sista tio åren har intresset för fornnordisk kultur och folktro blivit större än någonsin. Ta till exempel HBO-serien Vikings, den har ökat intresset för Vikingatiden enormt. Även musikgenrer som viking metal och moderna folkmusikinspirerade band som Wardruna eller den danska black metalmusikern Myrkur lyfter fram den här tiden. Vi har även serietidningar, fantasy och barnböcker som också berör framförallt folktro.
Hur ser du på att din forskning blir nationellt och internationellt uppmärksammad?
- Det är kul och en del av universitetets tredje uppgift att sprida forskning. Men visst är det lite speciellt att forskning om asatro i Sverige nu lyfts fram. Det blir lite av en dominoeffekt, ju fler medier som hör av sig ju mer intressant blir ämnet även för andra. Jag tycker det känns bra att de tar kontakt med akademiker, det visar att medierna försöker göra en nyanserad bild av vad detta fenomen är.
Foto: Eva BergstedtVarför ökar intresset för vikingar och hednisk folktro?- Det är lätt att använda sig av historia för att skapa föreställningar om tradition och kultur. Egentligen vet vi inte jättemycket om vikingakulturen, den försvann för tusen år sedan. Men människors behov av nationell eller kulturell identitet gör att de via det förflutna försöker hitta något som kan omtolkas till hur de själva vill att världen ska se ut, och hitta en egen plats i den. Det handlar inte om att folk börjar tro på Freja och Oden igen, däremot kan de gå och köpa en t-shirt i Gamla stan där det står "Sweden - land of vikings".
- Samma fenomen kan vi till exempel se i Mexiko där det finns en stark association mellan det moderna Mexiko och Aztek-kulturen. Fascinationen för de här gamla kulturerna kan handla om en nostalgisk längtan tillbaka till något som kanske aldrig fanns exakt så som det beskrivs, men som likväl kan kännas meningsfullt för människor.
Så det finns politiska kopplingar till intresset?
- Ja. I kölvattnet av Trump och i de nationalistiska rörelser som växt fram både i Europa och USA så finns det ett intresse för den fornnordiska kulturen. Den kopplas då bland annat till maskulinitet och krigarideal. Ofta är den fokuserad på konfliktsymboliken från de vikingatida myterna, och inte sällan binder man även ihop den med föreställningar att bevara den nationella särarten. I USA har till exempel den fornnordiska symboliken varit framträdande i den så kallade alt-right-rörelsen även om det framförallt varit kristendomen som man har som referenspunkt.
- Sedan finns det också helt andra, icke-rasistiska, värden som kopplas till asatron. De flesta asatroende baserar inte sin tro på rasistiska eller etnocentriska föreställningar. En del associerar den tiden med jämställda samhällen och med en mångkultur som var öppen för influenser utifrån. Vissa källor från den tiden visar att kvinnorna hade stort inflytande vilket ger stöd åt tanken att det var mer jämställt, även om det inte var det med vår tids mått. Stor tonvikt läggs på demokratiska värderingar, att bevara naturen och leva i harmoni med sin omgivning, men även på andlighet. I Sverige är den här gruppen i majoritet, men den får inte lika stor medial uppmärksamhet som den nationalistiskt inriktade.
Finns det flera förklaringar till fokuseringen på vår forntid?
- Populärkulturen spelar en stor roll. De sista tio åren har intresset för fornnordisk kultur och folktro blivit större än någonsin. Ta till exempel HBO-serien Vikings, den har ökat intresset för Vikingatiden enormt. Även musikgenrer som viking metal och moderna folkmusikinspirerade band som Wardruna eller den danska black metalmusikern Myrkur lyfter fram den här tiden. Vi har även serietidningar, fantasy och barnböcker som också berör framförallt folktro.
Hur ser du på att din forskning blir nationellt och internationellt uppmärksammad?
- Det är kul och en del av universitetets tredje uppgift att sprida forskning. Men visst är det lite speciellt att forskning om asatro i Sverige nu lyfts fram. Det blir lite av en dominoeffekt, ju fler medier som hör av sig ju mer intressant blir ämnet även för andra. Jag tycker det känns bra att de tar kontakt med akademiker, det visar att medierna försöker göra en nyanserad bild av vad detta fenomen är.