24 september 2026

Hur kan drönare och markgående robotar hjälpa räddningstjänsten när en plats är för farlig för människor? Forskare från Linköpings universitet har varit på plats i Kiruna för att studera hur obemannade system kan användas vid räddningsinsatser under höjd beredskap och krig.

En grupp män som står på en hög med spillror.
Forskare från LiU framför ruinerna av ett universitet.
I september förvandlades gamla Parkskolan i Kiruna till en testmiljö för framtidens räddningstjänst. I den delvis förstörda byggnaden testades teknik, utrustning och arbetssätt under förhållanden som skulle efterlikna de utmaningar räddningstjänsten kan ställas inför vid höjd beredskap och krig.

På plats fanns forskare från avdelningen Människocentrerade system vid Institutionen för datavetenskap (IDA), Linköpings universitet. Deras uppgift var att följa, dokumentera och senare analysera metodtesterna.

- Vi var ute i fält hela dagarna med inspelningsutrustning och fältanteckningar. Vi följde utpekade nyckelroller när de genomförde olika scenarier i den fingerade krigsliknande miljön, säger Erik Prytz, professor vid Institutionen för datavetenskap.

Kan göra räddningsarbetet säkrare

En viktig del av testerna handlar om obemannade system, både UAV:er, vanligtvis kallade drönare, och UGV:er, markgående robotar. För räddningstjänsten kan tekniken göra det möjligt att få information från miljöer där det innebär stora risker för människor att vistas.

- De obemannade systemen har potential att både göra räddningstjänstens arbete säkrare och mer effektivt. Det kan handla om arbete i närheten av oexploderad ammunition eller i fastigheter som riskerar att rasa, men också om att snabbare söka av stora ytor, säger Erik Prytz.

Testerna är en del av arbetet med Räddningstjänst under höjd beredskap, RUHB. Enligt MCF ska arbetet stärka räddningstjänstens förmåga att agera vid höjd beredskap och ytterst krig och är därmed en del i utvecklingen av Sveriges civila försvar.


Forskning möter praktiska behov

LiU:s medverkan ingår i ett längre samarbete med MCF genom forskningsmiljön CARER. Inom CARER driver Erik Prytz forskningsprojektet Human-Autonomy Robot Teaming in Emergency Response, HARTER, som studerar räddningsrobotik med fokus framför allt på svensk räddningstjänst.

Forskarna från IDA bidrar med kompetens inom bland annat människa-robotinteraktion samt forskning om räddning och respons.

- Kombinationen av kompetenser gör att vi har en unik spets. Inom CARER forskar vi om räddning och respons och framför allt om hur räddningsinsatser kan bli mer effektiva, säger Erik Prytz.

Samarbetet bygger vidare på tidigare utvärderingar av tekniken. Enligt Erik Prytz har slutsatser från arbetet 2025 redan bidragit till förändringar i både hur tester utformas och i praktiken.

- Det är viktigt med en ordentlig utvärdering så att man får en bra inriktning på arbetet när det civila försvaret nu byggs upp. Våra slutsatser från förra året har redan lett till förändringar i både testupplägg och skarp praktik.

 

Resultaten analyseras

Det är fortfarande för tidigt att säga vad årets tester kommer att visa. Forskarna har dock sett sådant som de vill undersöka närmare i materialet.

- Vi har noterat flera intressanta interaktionsmönster mellan ledningsfunktioner och obemannade system som vi kommer att följa upp i våra analyser, säger Erik Prytz.

Arbetet fortsätter nu med analys och en rapport. Planen är att rapporten ska vara färdig i december. Då ska LiU och MCF också hålla ett öppet webbinarium där slutsatserna presenteras, framför allt för olika svenska räddningstjänster.

Medverkande forskare från LiU

Relaterad information

Senaste nytt från LiU

En grupp människor i blå tröjor utanför en byggnad.

Först med studentavdelning i kommunal vård och omsorg

Studenter från fyra olika utbildningar får arbeta tillsammans i team på en korttidsavdelning vid Åleryds vårdboende. Linköpings kommun och Linköpings universitet testar en ny modell för hur framtidens vård- och omsorgspersonal utbildas.

En person i vit rock och blå handskar håller ett lila föremål framför ett mikroskop.

Hälsodata ska ge bättre vård och nya innovationer

Den 1 september tillträdde Mattias Ekstedt, biträdande professor på LiU som föreståndare för Centrum för informationsdriven precisionshälsa, CIP. CIP är en gemensam satsning från LiU och Region Östergötland inom AI, hälsodata och precisionshälsa.

Män och kvinnor i högtidsdräkt med fanor i bakgrunden.

Högtid med hedersdoktorer på middag

Vad pratar sex hedersdoktorer om på en middag? Ett nytt evenemang låter publiken tjuvlyssna på deras samtal. Promoveringen av hedersdoktorer vid Linköpings universitet flyttas nu från vårens till höstens akademiska högtid.