LiU-forskare har startat en forskningsnod under namnet Linköping Rymdstudier inom humaniora och samhällsvetenskap. En gång i månaden bjuder de in till lunchseminarier – och deltagarna kommer från olika länder och med olika bakgrunder.
– Du kan vara skeptisk till rymdforskning eller väldigt entusiastisk – det spelar ingen roll. Men vi måste ha en diskussion, rymdsektorn växer enormt. Vi har många kriser nu: klimatkrisen, den politiska krisen – och i bakgrunden utforskar människor rymden, säger Michael Godhe, docent och universitetslektor på Institutionen för kultur och samhälle.
Varför behövs diskussionen ur ert perspektiv?
– Detta är ett stort steg för mänskligheten. Och jag tycker inte att vi kan låta privata initiativ vara den ledande kraften. Vi måste ta in statliga aktörer, vanliga människor och försöka demokratisera detta. Vem får bestämma om vilka rymdfärder vi får göra? Vilka samhällen vill vi ha på Mars när vi väl kommer dit? Det finns oerhört mycket skräp i rymden, hur ska vi hantera det? Det finns så många intressanta saker att undersöka.
Graham Minenor-Matheson, doktorand på Institutionen för Tema, fyller i:
– Det är vår roll som forskare att kritiskt granska detta, snarare än att bara följa med på hype-tåget mot en framtid som andra bestämmer.
Miljardärers rymdkapplöpning
Enligt honom har det gjorts en hel del forskning från samhällsvetenskapligt och humanistiskt håll, men det mesta handlar om rymdhistoria.
– Vi behöver titta på vilken framtid som målas upp och vad betyder det för miljön och människor på jorden!
Michael Godhe driver forskningsområdet Critical Future Studies och har tidigare forskat om rymden. Graham Minenor-Matheson är medievetare i grunden och skriver sin avhandling om miljardärernas rymdkapplöpning, det som ofta kallas för ”New space”.
– Akademiker bråkar alltid om terminologi och det finns lite delade meningar om det verkligen är nytt eller bara en fortsättning, i mer utvidgad form, av traditionell rymdverksamhet. Men finansieringsstrukturerna är annorlunda. Det är inte längre bara beroende av statlig finansiering, det finns mycket mer riskkapital och mycket fler privata aktörer involverade.
Det var när Michael Godhe blev Graham Minenor-Mathesons biträdande handledare som planerna på forskningsnoden började ta fart. Att duon är engagerade i rymdforskning och den snabbat växande utvecklingen var en grundbult. Sen har de också haft en fascination och intresse för rymden sedan barnsben. Tintin-böcker och Alien-filmer planterade något.
– Det här är allvarliga saker, men det är också väldigt roligt! Vi får inte glömma det. Vi har massor av idéer, men vi har försökt hålla tillbaka oss själva och göra en sak i taget, säger Michael Godhe.
Internationell konferens i Norrköping
Nästa steg är en internationell konferens i Norrköping i slutet av november. Efter lite nervös väntan med både finansiering och anmälan väntar nu ungefär 35 deltagare från olika delar av världen. Målet, utöver spännande samtal och diskussioner, är att bygga ett bredare nätverk inom forskningsområdet.
– Det blir mer tvärvetenskapligt än vi trodde. Vi har astrobiologer och från många andra områden. En av artiklarna som kanske kommer att presenteras handlar om att man upptäckt att uppskjutningsplatser faktiskt byggs på mark som tillhör ursprungsbefolkningar. Det är en stor bredd, säger Michael Godhe.
Graham Minenor-Matheson har även en idé om en vetenskaplig tidskrift framöver.
– Jag älskar rymden och det jag vill göra är att väcka mediestudier av rymden som forskningsfält. Det är ett växande område där hundratals miljarder dollar spenderas varje år, och det förväntas bli biljoner inom fem till tio år. Det är galet och innebär många stora frågor.
