”Alla företagare har samma mål: vi vill lyckas”

– Det bästa sättet att hjälpa samhället är att anställa personer med utländsk bakgrund. Det sade Julieta Avetisyan, egenföretagare och en av talarna under Samverkansdagen 2017 som handlade om integration genom företagande.

Julieta-Avetisyan”Alla företagare har samma mål: vi vill lyckas”, sade Julieta Avetisyan. Foto: Anna Valentinsson/Linköpings universitet

Julieta Avetisyan driver två städföretag och fick tidigare i höst ta emot priset ”Årets Nybyggare i Östergötland” av landshövdingen. Hon lever som hon lär: hon har sex anställda som kommer från sex länder. Alla är olika, men har en gemensam nämnare: det nya hemlandet Sverige. Hon själv kom från Armenien för 13 år sedan.

Och det är där någonstans vi måste ta avstamp för att kunna diskutera integration: utlandsfödda är ingen homogen grupp, utan individer med olika kompetenser. Samma sak med företagandet: ”Alla företagare har samma mål: vi vill lyckas”, som Julieta Avetisyan uttryckte det. Och företagandet och arbetsmarknaden är centrala faktorer för att lyckas med integration. Det vittnade alla föreläsarna om under den här eftermiddagen som hade rubriken ”Integration genom företagande – Arbetsmarknaden är avgörande för ett inkluderande samhälle”. 

Strukturella villkor påverkar företagandet

Martin Klinthäll, docent i ekonomisk historia vid Linköpings universitet, är migrationsforskare och har bland annat studerat invandrade personers möjligheter på arbetsmarknaden. Han visade att  det finns stora skillnader i företagandet mellan olika kulturer och nationaliteter, branscher och marknader. Samtidigt finns det strukturella villkor som spelar roll, arbetsmarknaden är en sådan. Att utlandsfödda har svårt att komma in på arbetsmarknaden gör att de i högre utsträckning startar egna företag, trots att de kanske hellre vill ha ett ”vanligt jobb” som anställd på en större arbetsplats. Samtidigt är finansieringen en nöt att knäcka, då utlandsfödda har svårt att få banklån eftersom de har svårt att styrka kreditvärdigheten då de varit kort tid i Sverige.

Vistelsetiden i Sverige påverkar starkt 

Björn Andersson, utredare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL, menade att en av kommunernas driftkrafter för att jobba med integration också är att hitta arbetskraft för de behov man ser framför sig. Inom en tioårsperiod kommer Sveriges kommuner att behöva anställa en halv miljon personer. Han visade också hur olika väl kommunerna lyckas få nyanlända i sysselsättning, och att det finns geografiska kluster av kommuner som lyckas bättre. Vistelsetiden i Sverige är det som helt klart påverkar förvärvsfrekvensen mest: i snitt tar det mellan sex och sju år att få 50 procent av de nyanlända i studier eller arbete. De kommuner som lyckas har ofta ett gott samarbete med arbetsförmedlingen; ett aktivt näringsliv med nära kontakter och samarbeten; använder sig själv som arbetsgivare och har styrning och ”koll på läget” – HELA kommunen är med på tåget.

Även om integrationsfrågan diskuteras på såväl globala som nationella arenor, sker integrationen lokalt och mellan människor. Senana Cedic, VD för Elitgruppen i Norrköping, ser sina medarbetare som sina medmänniskor.

– Vi är beroende av varandra och ska se varandra som resurser. För två år sedan ingick vi avtal med Migrationsverket och öppnade dörrarna för de personer som ville prova och se hur en svensk arbetsplats ser ut. Därigenom fick vi också bra personal, vi måste lita på de personer som vill något, sade Senana Cedic.

Third Culture Kid

Att ta det första klivet in på arbetsmarknaden är ofta det svåraste. Då hjälper det inte alltid att ha en efterfrågad kompetens som svetsare, mekaniker eller montör.

Bemanningsföretaget United By Work vill vara en brygga mellan industrin och utlandsfödda industriarbetare som har den eftertraktade kompetensen. Sadra Jannati, grundare av företaget, beskriver sig själv som ”Third Culture Kid”: uppväxt i Sverige och i en kultur som skiljer sig från sina föräldrar. Han står mellan två kulturer och blir en tredje – som han har en fördel av tycker han själv.

Den förståelsen har underlättat för mig och jag är bekväm i båda kulturerna – och får förtroende från båda hållen, säger Sadra Jannati.
En nyckel till att komma in på arbetsmarknaden är språket och Korta vägen är en arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av Arbetsförmedlingen som i Östergötland är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Folkuniversitetet. Målgruppen är nyanlända akademiker, inte minst hälso- och sjukvårdskunniga. Programmet har funnits sedan 2015 och innehåller svenska, samhällsorientering, arbetsmarknadskunskap, praktik och individuell yrkes- och studievägledning.

– De flesta behöver två år för att klara språket i ett legitimationsyrke, sade Per Simfors, universitetslektor på Institutionen för kultur och kommunikation.

Samverkansdagen arrangeras årligen mellan Linköpings kommun och Linköpings universitet genom Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och är också en del av East Sweden Innovation Week. 

Porträtt av Martin Klinthäll

Migrationsforskaren Martin Klinthäll visade att det finns stora skillnader i företagandet mellan olika kulturer och nationaliteter, branscher och marknader. 

Porträtt av Brita Hermelin och Björn Andersson under seminariet.

Brita Hermelin, vetenskaplig ledare för CKS, agerade moderator och introducerade talarna, bland andra Björn Andersson från SKL.

Porträtt av Sadra Jannati

Third Kid Culture. Sadra Jannati är uppväxt i Sverige och i en kultur som skiljer sig från sina föräldras.   

Porträtt av Senana Cedic

Medarbetar är också medmänniskor. Senana Cedic underströk att vi är beroende av varandra och ska se varandra som resurser.

Per Simfors talar inför publik

Språket är centralt att kunna för att komma in på arbetsmarknaden. Per Simfors berättade om Korta vägen för akademiker.

Kontakt

Senaste nytt från LiU