29 januari 2026

Vid årets Barnafridskonferens i Linköping tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026. Fotograf: Anna Nilsen
Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026

– Jag är väldigt glad att de här frågorna uppmärksammas. Forskning behöver nå ut. Särskilt när det handlar om barn som utsätts för våld och inte får det stöd de har rätt till, säger Sara Quarles van Ufford.

Som socionom och jurist, anställd som utvecklare i Borlänge kommun och kommundoktorand inom Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD), har Sara kombinerat praktik och forskning med ett tydligt mål: att stärka barns rättigheter i mötet med socialtjänsten.

Juryns motivering:

Sara Quarles van Ufford har med sin avhandling på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att utveckla vår kunskap om barn som riskerar att fara illa. Avhandlingen tillför viktig kunskap om hur barns perspektiv beaktas i socialtjänstens utredningar. Forskningen understryker behovet av att ytterligare förstärka barns perspektiv och rättigheter samt deras meningsfulla delaktighet i beslutsprocessen, liksom att säkerställa skydd och stöd för de barn som erfarit våld.

Barn berättar – men får sällan våldsinriktat stöd

Avhandlingen undersöker hur socialtjänsten svarar när barn själva berättar om våld. Resultaten är skarpa:
• I drygt 60 procent av granskade utredningar återges att barnet har berättat om våld.
• Endast 8,2 procent leder till insatser som specifikt adresserar våldet.
• 70,7 procent av barnavårdsutredningarna avslutas helt utan skydds- eller stödinsatser. Trots att 35,5 procent indikerar en allvarlig situation med upprepad eller multipel våldsutsatthet och ibland allvarligare våldsformer.

– Det är ett av de mest slående resultaten. Barn berättar, och i många fall är våldet både upprepat och allvarligt. Ändå avslutas majoriteten av utredningarna utan insatser. Det här måste förändras. Annars har vi inget fungerande barnskydd, säger Sara.

Laura Korhonen, centrumchef på Barnafrid, säger:
– Sara Quarles van Uffords forskning visar att trots att merparten av barnen berättar om våld, tas detta inte på allvar i den meningen att det finns brister i skydd och stöd. Avhandlingen ger oss ett konkret underlag för den fortsatta utvecklingen av socialtjänstens arbete i syfte att säkerställa barns rättigheter i socialtjänstens beslutsfattande, säger Laura Korhonen.

När barns röster försvinner

Analysen visar på hur barns röster faktiskt försvinner under handläggningsprocessen. Å ena sidan utesluts barn från delaktighet – de kommer inte till tals och deras berättelser beaktas inte – vilket i praktiken innebär att de skyddas från delaktighet men inte mot våld. Å andra sidan, när barnen bedöms kapabla att delta, beaktas inte hur våldet påverkar deras möjlighet att hävda sina intressen, och deras delaktighet används i stället för att ogiltigförklara våldet.

Det handlar ofta om fall där barnet först berättat om våld och sedan tagit tillbaka sina uppgifter. Ofta stannar processen här och landar i en bedömning som tonar ner våldet, i stället för att fråga sig varför barnet återtar sina uppgifter.

– Vi behöver förstå våldets dynamik och barns situation. Annars riskerar vi att både tysta och misstolka deras röster, säger Sara.

Från juridik till social barnavård – drivkraften

Saras intresse för barns rättigheter växte under juridikstudierna och fördjupades i socialt arbete.
– Frågan som följt mig är: Hur realiserar vi barns rättigheter i praktiken? I mötet med barnen blev det uppenbart att rättigheter måste bäras av kunskap, tid och mod hos professionella.

Saras budskap är tydligt: stödet till barn avgörs inte bara av enskilda handläggare, utan av förutsättningarna runt dem.

– Det behövs ett tydligt nationellt ansvar. Kunskap, tvärprofessionella arbetssätt och tid för att faktiskt tala med barn. Annars riskerar vi ett system där barn faller mellan stolarna beroende på kommun och handläggare.

Hon fortsätter nu planeringen av ett projekt som knyter an till avhandlingen. Samverkan mellan akademi och praktik, genom SUD, har varit avgörande för att möjliggöra avhandlingsprojektet.

– Jag är djupt tacksam. Min ambition är att ge tillbaka till praktiken och bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjänst.

Om Barnafridspriset

Utmärkelsen ”Barnafridspriset” är instiftad för att uppmärksamma och belöna insatser för barns rättigheter och välbefinnande. Det delas ut till personer eller organisationer som gjort betydande bidrag för att främja barns trygghet och hälsa liksom viktiga insatser för att skapa en bättre miljö och framtid för barn.

I juryn ingår professor Laura Korhonen, doktor Gabriel Otterman, docent Ann-Charlotte Münger och doktor Rikard Tordön, samtliga medarbetare på Linköpings universitet.

Tre nyckeltal från avhandlingen

70,7 procent 

av barnavårdsutredningarna avslutas utan skydds- eller stödinsatser.

8,2 procent 

leder till insatser som direkt adresserar våldet.

35,5 procent 

indikerar en allvarlig situation med upprepad eller multipel våldsutsatthet.

Barn berättar - ofta och på olika sätt

En seglivad föreställning är att bristande samhällsskydd beror på att barn sällan berättar om våld. Saras material visar motsatsen: Barn berättar - ofta och på olika sätt. Vissa söker aktivt stöd och vill inte gå hem, andra behöver ges förutsättningar för att kunna berätta. Vårt ansvar är att lyssna - och agera.

Illustration av en flicka i samtal med en kvinna sett bakifrån

Avhandling

Kontakt

Pristagare från tidigare år

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Några personer som står i gräset.

Kriget slår hårt mot ukrainska barns hälsa

Barns tillgång till sjukvård i Ukraina har försämrats kraftigt sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022. En studie av forskare från LiU, Karolinska institutet och Försvarshögskolan visar hur barns hälsa påverkas allvarligt av kriget.

Toomas Timpka.

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.

Studenter som möts och pratar runt ett fikabord.

Ukrainska forskare och studenter besökte LiU

Det ukrainska samhället måste upprätthållas under kriget. Andra länder i Europa kan bidra med kunskap och strukturer. LiU deltar i det svensk-ukrainska projektet STREAM-U, och tog nyligen emot en grupp forskare, tjänstemän och studenter.