Att forska om forskningskommunikation är idag kanske viktigare än någonsin, menar Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet.
– I en tid då forskning allt oftare ifrågasätts är det nödvändigt att både kunna kommunicera resultaten så att de når fram och att kunna förklara hur forskning går till. Därför är det här seminariet så viktigt. Eftersom forskningskommunikation är ett ganska nytt forskningsområde i Sverige är det också extra roligt att LiU:s forskning på området lyfts fram, säger Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet.
Forskning om forskningskommunikation är ett relativt ungt fält som vuxit fram de senaste 40–50 åren. Internationellt har antalet forskningsstudier ökat de senaste decennierna. Men i Sverige tycks forskarna vara få, visar en översiktlig kartläggning som gjorts av Vetenskap & Allmänhet, på uppdrag av Vetenskapsrådet. Ofta har forskarna sin hemvist inom sociologi, utbildningsvetenskap eller medie- och kommunikationsvetenskap.
– Det är ett väldigt tvärvetenskapligt fält och idag finns det ingen uttalad forskningsmiljö i Sverige. Då vi tittar på vilka som publicerar sig i de tre mest profilerade tidskrifterna ser vi att forskare från Sverige har sin hemvist i flera olika områden. Seminariet kan förhoppningsvis fungera som en mötesplats för intresserade forskare från olika discipliner, säger Gustav Bohlin, utredare, Vetenskap & Allmänhet.
Samtal om forskningskommunikation som forskningsfält
För att lyfta fram forskningen om forskningskommunikation i Sverige anordnas seminariet Vad, vem och varför? Forskning om forskningskommunikation i Sverige där ämnet står i fokus. Hur kan forskning om forskningskommunikation stärkas i Sverige och hur kan vi stimulera till ökat samarbete och tvärvetenskaplighet?
Inte minst den pågående pandemin har visat på vikten av att kommunicera och nå fram med evidensbaserad kunskap, men också på behovet att skapa en förståelse för den vetenskapliga processen, menar Mikael Jonsson som är kommunikationschef på Vetenskapsrådet.
– Det behövs mer kunskap om hur forskningsresultat och vetenskapligt arbete kommuniceras, förstås och används. Vi hoppas att det här seminariet kan bidra till ett samtal om forskningskommunikation som sträcker sig över traditionella ämnesgränser och som inspirerar till fortsatta initiativ inom området. Vi får även höra chefredaktörerna för de tre ledande tidskrifterna på området ge en bild av fältet och dess utveckling och lite tips till svenska forskare.
Medverkande
Medverkar gör bland annat Emma Weitkamp, chefredaktör för JCOM Journal of Science Communication; Hans Peter Peters, chefredaktör för Public Understanding of Science och Susanna Priest, chefredaktör för Science Communication. Forskare från olika universitet och discipliner presenterar sin forskning kopplad till forskningskommunikation; Victoria Wibeck och Jesper Olsson vid Linköpings universitet, Maike Winters vid Karolinska institutet, Carl-Johan Rundgren och Shu-Nu Chang Rundgren vid Stockholms universitet och Rolf Lidskog vid Örebro universitet. Moderator är Josefina Syssner, prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet.
– Vi lever i en tid då kunskapens och demokratins ideal ständigt sätts på prov. LiU är ett av landets största lärosäten och genom vår kunskapsproduktion har vi goda möjligheter att bidra till en öppen och välinformerad samhällsdebatt. Samtidigt behöver vi veta mer om hur forskning och vetenskaplig kunskap kan delas och få fäste i samhället och en djupare och mer systematisk förståelse för hur forskningsbaserad kunskap sprids. Därför är det väldigt glädjande att vi får möjlighet att genomföra detta seminarium tillsammans med Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet, säger Josefina Syssner.
