27 maj 2026

Joyanto Routh, professor vid Linköpings universitet, tilldelas nära 6 miljoner kronor från Formas för forskning om luftföroreningar, hälsorisker och klimatanpassade samhällslösningar.

En person som lagar mat över öppen eld.
Vedeldning inomhus är en vanlig källa till luftföroreningar i många delar av världen. Det nya forskningsprojektet jämför exponering i Sverige och i Indo Gangesområdet i Indien för att bidra till lösningar som fungerar i olika samhällen.
En man i blå skjorta står framför en mur. Magnus Johansson
– Det är en fantastisk erfarenhet att arbeta i landsbygdsbyar i Indien och Bangladesh, säger Joyanto Routh, professor vid Tema Miljöförändring.

Anslaget kommer från Forskningsrådet Formas och ges inom utlysningen Utforska – nytänkande forskning för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 2025. Medlen ska finansiera projektet “From sensor to cell to society: a framework for air pollution, health risks and pathways to climate dependent solutions.”

Joyanto Routh är verksam vid Institutionen för Tema och avdelningen Tema Miljöförändring och leder projektet.

– Genom att koppla luftföroreningar från vardagliga aktiviteter, som matlagning med biobränsle och uppvärmning inomhus, till utsläpp från trafik och kraftverk kan vi fånga verkliga exponeringsvägar och deras påverkan på luftvägshälsan. Projektet fokuserar på mätningar i realtid, stärker den förebyggande beredskapen, synliggör dolda risker och möjliggör riktade insatser i utsatta grupper, säger Joyanto Routh.

Nya metoder synliggör luftföroreningars hälsopåverkan

En tegelvägg med en sensor på.
Sensorer används för att mäta luftföroreningar.

Projektet har ett tvärvetenskapligt upplägg där mätningar från lågkostnadssensorer kombineras med kemiska analyser och biologiska studier av hur föroreningar påverkar mänskliga celler. Målet är att öka kunskapen om hälsorisker och hur dessa förstärks av klimatförändringar, till exempel vid värmeböljor.

Studierna kommer att genomföras både i Sverige och i Indo Gangesområdet i Indien, ett av världens mest förorenade områden. Genom att jämföra olika samhällsförhållanden ska projektet bidra till kunskap och lösningar som kan användas i policy, stadsplanering och klimatarbete.

Det nya forskningsanslaget bygger vidare på ett pågående Formasfinansierat projekt inom området, "The CHEERS (Climate–Health–Exposure and Emissions of Reactive Substances) Framework: Preparing for a Chemically Safe and Climate-Resilient Future)", där Joyanto Routh tilldelades cirka 3 miljoner kronor i november 2025.

Fakta och kontakt

Fakta

Forskare

Joyanto Routh, professor vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet

Projekt

Sensor till cell till samhälle: ett ramverk för luftföroreningar, hälsorisker och vägen mot klimatberoende lösningar

Projektets samarbetspartners

Linköpings universitet, Indian Institute of Technology Mandi, SMHI, Karolinska Institutet, Region Östergötland.

Finansiär

Formas, utlysningen Utforska – nytänkande forskning för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 2025

Belopp

5 999 124 kr

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.