27 maj 2026

Joyanto Routh, professor vid Linköpings universitet, tilldelas nära 6 miljoner kronor från Formas för forskning om luftföroreningar, hälsorisker och klimatanpassade samhällslösningar.

En person som lagar mat över öppen eld.
Vedeldning inomhus är en vanlig källa till luftföroreningar i många delar av världen. Det nya forskningsprojektet jämför exponering i Sverige och i Indo Gangesområdet i Indien för att bidra till lösningar som fungerar i olika samhällen.
En man i blå skjorta står framför en mur. Magnus Johansson
– Det är en fantastisk erfarenhet att arbeta i landsbygdsbyar i Indien och Bangladesh, säger Joyanto Routh, professor vid Tema Miljöförändring.

Anslaget kommer från Forskningsrådet Formas och ges inom utlysningen Utforska – nytänkande forskning för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 2025. Medlen ska finansiera projektet “From sensor to cell to society: a framework for air pollution, health risks and pathways to climate dependent solutions.”

Joyanto Routh är verksam vid Institutionen för Tema och avdelningen Tema Miljöförändring och leder projektet.

– Genom att koppla luftföroreningar från vardagliga aktiviteter, som matlagning med biobränsle och uppvärmning inomhus, till utsläpp från trafik och kraftverk kan vi fånga verkliga exponeringsvägar och deras påverkan på luftvägshälsan. Projektet fokuserar på mätningar i realtid, stärker den förebyggande beredskapen, synliggör dolda risker och möjliggör riktade insatser i utsatta grupper, säger Joyanto Routh.

Nya metoder synliggör luftföroreningars hälsopåverkan

En tegelvägg med en sensor på.
Sensorer används för att mäta luftföroreningar.

Projektet har ett tvärvetenskapligt upplägg där mätningar från lågkostnadssensorer kombineras med kemiska analyser och biologiska studier av hur föroreningar påverkar mänskliga celler. Målet är att öka kunskapen om hälsorisker och hur dessa förstärks av klimatförändringar, till exempel vid värmeböljor.

Studierna kommer att genomföras både i Sverige och i Indo Gangesområdet i Indien, ett av världens mest förorenade områden. Genom att jämföra olika samhällsförhållanden ska projektet bidra till kunskap och lösningar som kan användas i policy, stadsplanering och klimatarbete.

Det nya forskningsanslaget bygger vidare på ett pågående Formasfinansierat projekt inom området, "The CHEERS (Climate–Health–Exposure and Emissions of Reactive Substances) Framework: Preparing for a Chemically Safe and Climate-Resilient Future)", där Joyanto Routh tilldelades cirka 3 miljoner kronor i november 2025.

Fakta och kontakt

Fakta

Forskare

Joyanto Routh, professor vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet

Projekt

Sensor till cell till samhälle: ett ramverk för luftföroreningar, hälsorisker och vägen mot klimatberoende lösningar

Projektets samarbetspartners

Linköpings universitet, Indian Institute of Technology Mandi, SMHI, Karolinska Institutet, Region Östergötland.

Finansiär

Formas, utlysningen Utforska – nytänkande forskning för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 2025

Belopp

5 999 124 kr

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.