Simulering provocerar lärare

Elever som avbryter lektionen, kommer sent eller inte dyker upp alls. Ledarskapet i klassrummet innebär ständiga utmaningar. LiU-forskare har utvecklat en simulering där lärarstudenter och verksamma lärare ställs inför olika provokationer och kan reflektera över sina reaktioner och val.

Gymnasielärarna Magnus Johansson och Maria Karlsson vid datorn.

Det är studiedag på De Geergymnasiet i Norrköping och lärarna där ska pröva simuleringen. De samlas i aulan och får en introduktion av Marcus Samuelsson. Han är biträdande professor i pedagogik vid LiU och en av forskarna bakom simuleringen.

– Ni ska sitta två och två vid datorerna och spela rollen som läraren Robert med femton års erfarenhet. Det är tisdag morgon, dagens första lektion, och två elever saknas. Lyssna på alternativen och fundera på hur ni vill göra.

Det fungerar lite som interaktiv radioteater. När deltagarna har valt ett alternativ möts de av en inläst elevreaktion. Om de inte gillar den kan de backa och välja ett annat sätt att hantera situationen.

Träna ledarskap i klassrummet

Marcus SamuelssonMarcus Samuelsson Foto: Anna NilsenIdén till simuleringen väcktes flera år tidigare i samband med ett då aktuellt dilemma: elever som filmade lärare och lade ut filmerna på Youtube. Två LiU-forskare hade börjat studera detta oberoende av varandra: Marcus Samuelsson och Gunnel Colnerud, numera professor emerita i pedagogik. De konstaterade att de var inne på samma spår och började diskutera – hur går det till när man förbereder sig för en svår klassrumssituation?

– Lärarutbildningen har svårt att ge tillräcklig förberedelse för ledarskap i klassrummet, det har konstaterats i internationella forskningsstudier, säger Gunnel Colnerud.

Att testa olika ledarstilar på eleverna i en reell klassrumssituation är inte praktiskt möjligt. Dessutom vore det oetiskt.

De funderade på hur andra professioner som räddningstjänst och läkare gör när de behöver träna om och om igen under säkra förhållanden. Så väcktes idén om en simulering för lärare. Kanske kunde den göras som ett forskningsprojekt?

Marcus Samuelsson och Gunnel Colnerud hade kunskapen om klassrumsledarskapet, men inte om hur man tekniskt bygger en simulering. De fick med sig tre kollegor från Institutionen för datavetenskap: Mattias Arvola, Eva Ragnemalm och Mathias Nordvall. Tillsammans sökte de och fick pengar från Vetenskapsrådet. Projektet startade 2011 och var klart 2014.

Nu är simuleringen en del av utbildningsvetenskaplig kärna, övergripande kurser för alla lärarstudenter vid LiU. Reaktionerna har varit positiva. Genom simuleringen kan studenterna träna, pröva, backa och göra om på ett sätt som är omöjligt i ett vanligt klassrum. ”Detta borde alla lärare få vara med om”, säger många.

– Jag tror stenhårt på det här. Simuleringen ger möjlighet att anpassa undervisningen av blivande lärare utifrån det man faktiskt behöver träna, säger Marcus Samuelsson.

Gunnel ColnerudGunnel Colnerud Foto: Maria Karlberg– Lärare känner inte till sina egna reaktioner på provokationer förrän de möts av dem. Lärarstudenter bör få möjlighet att lära sig hur de reagerar så att de är förberedda, säger Gunnel Colnerud.

Bra diskussionsunderlag

Åter till De Geergymnasiet där två av lärarna, Maria Karlsson och Magnus Johansson, har gått igenom simuleringen och resonerat sig fram till hur de ska tackla provokationerna.

– Diskussionerna är det intressanta, säger Maria Karlsson. Det är svårt att efterlikna verkligheten, men vi får ett underlag att prata om.

Magnus Johansson håller med om att simuleringen är bra just som diskussionsunderlag.

– Jag tror jag skulle ha uppskattat detta under min egen utbildning. Simuleringen sätter fingret på att man som lärare gör många val hela tiden. Vi som har hållit på ett tag gör dem oreflekterat och det är bra att få ett metaperspektiv.

– Intressant också att det mynnar ut i en ledarstilsprofil, tillägger Maria Karlsson.

Simuleringen är uppbyggd kring fyra ledarstilar: auktoritär, auktoritativ, demokratisk och låt gå. De allra flesta väljer en demokratisk eller auktoritativ ledarstil. Den senare är lite mer styrande än den demokratiska, men fortfarande lyssnande.

Det är en av de första gångerna som simuleringen genomförs med yrkesverksamma lärare och Marcus Samuelsson lyssnar intresserat på deltagarnas synpunkter när de samlas igen. Han betonar att simuleringen inte är tänkt att ersätta handledning och verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter, utan ska vara ett komplement.

– Och vi har inte byggt den för att lära ut ”rätt” sätt, som i vissa amerikanska simuleringar, utan för att läraren ska få syn på sig själv och sina egna reaktioner.

Artikeln är tidigare publicerad i LiU magasin nr 3 2017

Mer om forskningen om ledarskap i klassrummet
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll