30 september 2026

När Barnafrid pilottestar en ny arbetsplatsutbildning för grundskolan hösten 2026 är Sjöbo kommun en av deltagarna. Målet är att ge skolpersonalen gemensam kunskap och bättre förutsättningar att upptäcka och agera när en elev kan vara utsatt för våld. 

Tre kvinnor som står på rad i ett konferensrum.
Från vänster: Pia Jönsson, rektor för Lövestad skola, Johanna Sandell, samordnare för arbetet mot våld i nära relation i Sjöbo kommun, och Anna Nilsson, biträdande rektor Lövestad skola arbetar tillsammans för att stärka skolans förutsättningar att upptäcka och agera vid oro för en elev.  

Lövestad skola och Vollsjö skola är F–6-skolor i samma rektorsområde i Sjöbo kommun. Där kommer lärare, personal i fritidshemmet och elevhälsans personal att genomföra utbildningen. 

Rektor Pia Jönsson ser ”Gruppspår grundskola” som en investering i arbetsmiljön för både elever och personal. Hon menar att skolan har en viktig uppgift i att hjälpa eleverna att förstå sina rättigheter, inte minst rätten att vara trygg. 

– Att tidigt kunna upptäcka elever som far illa är centralt för vår målbild. Ökad kunskap hos skolans personal är en viktig investering i barnens möjligheter att lära och utvecklas, säger Pia Jönsson.

Ett gemensamt ansvar i arbetslaget

Tecken på våld är inte alltid tydliga. En elev kan ha försökt berätta om sin situation utan att vuxna har förstått eller tagit informationen vidare. Ansvaret för att uppmärksamma signaler och föra en oro vidare bör inte vila på en enskild medarbetare. Lärare, personal i fritidshemmet och elevhälsan möter eleverna i olika situationer och kan uppmärksamma olika signaler.

När personalen lär tillsammans får arbetslaget möjlighet att diskutera situationer och pröva hur en oro kan formuleras. 

– Vårt mål är att skapa ett samtalsklimat där personalen vågar lyfta det den ser och där arbetslaget tar ett gemensamt ansvar för att oron förs vidare, säger Pia Jönsson.

Tidigare erfarenheter ledde vidare

Sjöbo kommun arbetar sedan tidigare för att höja kunskapen om barn som kan vara utsatta för våld, bland annat med stöd av Rädda Barnens utbildning ”Snacka tryggt om våld mot barn”. När förskolans personal genomförde Barnafrids gruppspår blev det tydligt vad ett gemensamt lärande kan bidra med.

Arbetet i mindre grupper gjorde det lättare att prata om våld och sätta ord på en oro. Den ökade kunskapen gjorde det också lättare ställa frågor om det som är viktigt att veta. Idag är svåra samtal med vårdnadshavare mindre laddade.

– Personalen i förskolan har blivit tryggare i att uppmärksamma signaler och ta det man ser vidare i ett tidigare skede, säger Johanna Sandell, samordnare för arbetet mot våld i nära relation på familjeförvaltningen i Sjöbo kommun.

Hon berättar att det idag finns en större samsyn kring att den här kunskapen behövs för att kunna agera när ett barn kan fara illa. Erfarenheterna i förskolan även har lett till förändrade arbetssätt. 

– I det formulär vi använder för barnhälsomöten i Sjöbo finns nu en fråga om försummelse. Kunskapen från Gruppspår förskola har på så sätt blivit en del av verksamhetens ordinarie rutiner, säger Johanna Sandell.

 

Rum med runda bord där det pågår grupparbeten.
Personal på F-6-skolorna i Lövestad och Vollsjö deltar i Barnafrids pilot Gruppspår grundskola. Planen är att arbetsplatsutbildningen ska lanseras under hösten 2027.

När skolorna i Lövestad och Vollsjö fick erbjudandet att bli pilotskolor för Gruppspår grundskola hade de redan diskuterat hur kunskapen om barn som far illa skulle kunna föras vidare till grundskolans vardag. Det föll sig naturligt att skolpersonalen också skulle få möjligheten att arbeta med frågorna och lära tillsammans.

Arbetslaget lär tillsammans på arbetsplatsen

Gruppspår grundskola är en arbetsplatsutbildning för lärare och annan pedagogisk personal i låg-, mellan- och högstadiet. Utbildningen är en praktiskt orienterad version av Barnafrids basprogram om våld mot barn och unga, som utgår från grundskolans uppdrag och vardag.

En stor del av lärandet sker genom att arbetslaget diskuterar, reflekterar och gör praktiska övningar tillsammans. En utbildningsledare, som kan vara en medarbetare i arbetslaget eller någon annan i verksamheten ansvarar för att genomföra utbildningen. Utbildningen kan anpassas efter skolans behov och förutsättningar. 

– Tillsammans med våra pilotskolor kan vi pröva hur innehållet och upplägget fungerar i grundskolans vardag. Deras erfarenheter blir viktiga när utbildningen ska färdigställas inför vår nationella lansering, säger lektor Ann-Charlotte Münger på Barnafrid.

Pilottestet pågår under hösten 2026 och våren 2027. Planen är att utvärdera utbildningen under sommaren och därefter lansera Gruppspår grundskola nationellt hösten 2027.

Vill din skola också testa Gruppspår grundskola?

Det är fortfarande möjligt att bli pilotskola under läsåret 2026/2027. Mejla en intresseanmälan till Barnafrid

Utbildningsmaterial Gruppspår grundskola 

Utbildningsmaterialet består av korta faktatexter, filmer och övningsuppgifter. Det finns också en vägledning som hjälper utbildningsledaren att planera, förbereda och genomföra träffarna. Grundblocket tar sammanlagt cirka åtta timmar att genomföra i grupp. Därutöver finns tre fördjupningsteman. Barnafrid tillhandahåller hela utbildningsmaterialet kostnadsfritt.

Grundblock

  1. Skolans roll när barn och unga far illa
  2. Att upptäcka att en elev är utsatt för våld
  3. Att bemöta och fråga en elev vid misstanke om utsatthet för våld
  4. Att agera för eleven, anmäla oro och skapa trygghet i skolan

Fördjupningar

  • Upptäck och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan (4–5 h)
  • Elevers utsatthet på nätet (2 h)
  • För högstadiet: Våld i ungas parrelationer (2 h)
 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett suddigt foto av en sjukhuskorridor.

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården. En ny studie visar hur organisation, lokala förutsättningar och kontinuerligt lärande påverkar om nya arbetssätt får genomslag – och om de bidrar till en mer jämlik vård för alla.

En kvinna i ett laboratorium som håller i en blå handske.

Skräddarsydda tunna material ska rena vatten från PFAS

LiU-forskaren Johanna Rosén har fått projektbidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på 32 miljoner kronor för att hitta nya material som ska kunna rena vatten från främst PFAS. För att hitta materialen tar projektgruppen AI till hjälp.

En kvinna i vit skjorta och blå handskar som håller i ett rör med en grön vätska i.

Växtceller ska bli byggstenar i nya material

LiU-forskaren Eleni Stavrinidou får 26 miljoner kronor från KAW för ett forskningsprojekt där starka och flexibla material ska odlas från växtceller. Materialen ska kunna användas för hållbara teknologier inom byggande, textilier och medicin.