Frågan har varit den röda tråden i ett europeiskt utvecklingsprojekt finansierat av Östersjöstaternas råd som nu är avslutat. I den svenska slutrapporten sammanfattar Barnafrid svenska erfarenheter och rekommenderar möjliga vägar för hur kvaliteten i barnahusens arbete kan följas upp och utvecklas över tid.
Behov av gemensam och långsiktig uppföljning
Barnahusmodellen används i många länder som ett sätt att samla flera myndigheter kring barnet vid misstanke om våld eller andra allvarliga övergrepp. Samtidigt saknas i dag ett gemensamt sätt att följa upp och utvärdera hur barnahus arbetar över tid. Det gör det svårare att få en samlad bild av styrkor, utmaningar och utvecklingsbehov, såväl lokalt som nationellt.
– Många barnahus gör ett omfattande och engagerat arbete, men utan gemensam struktur blir kvaliteten svår att följa upp över tid, säger Anna Nelsson, projektledare och utredare vid Barnafrid.
Lärande genom europeiskt samarbete
I projektet har Barnafrid samarbetat med THL i Finland och World Childhood Foundation i Tyskland. Trots olika nationella system delar länderna liknande utmaningar. Inom projektet har därför varje aktör prövat hur kvalitet i barnahus kan följas upp på ett sätt som fungerar i praktiken och upplevs relevant av verksamheterna själva.
– Det viktiga för oss har varit att ta fram något som barnahusen faktiskt kan använda i sitt vardagsarbete, säger Sandra Skoog, utredare vid Barnafrid.
Kollegial granskning med fokus på utveckling
Projektet har prövat en form av strukturerad kollegial granskning, som tidigare använts i Finland. Modellen innebär att barnahus, med stöd av gemensamma indikatorer, får möjlighet att reflektera över sitt arbete, ta del av extern återkoppling och identifiera utvecklingsområden. Fokus ligger på lärande och verksamhetsutveckling, snarare än på kontroll.
– Den verksamhet som deltagit i Sverige har uppskattat att få tid och struktur för att tillsammans prata om kvalitet, säger Anna Nelsson.
Rekommendationer för fortsatt arbete
Barnafrid rekommenderar återkommande uppföljning, nationell sammanställning av resultat och gemensamma indikatorer som är förankrade hos alla samverkansaktörer. På sikt kan detta bidra till att barn som kommer till barnahus får en mer likvärdig upplevelse, oavsett i vilken kommun de hör hemma.
– När kvalitet följs upp systematiskt handlar det i grunden om barnens rätt till ett likvärdigt och tryggt bemötande, oavsett var i landet de möter ett barnahus, säger Sandra Skoog.
Läs hela rapporten i Barnafrid kunskapsbibliotek (PDF)
