Smart skottkärra för hästskit tog priset

Hur kan man få fler att mocka sina hästhagar? Den gödseln ger ett förbisett men betydande näringsläckage. Med bidraget Hållbar hästhållning tog tre LiU-studenter hem en innovationstävling inom ramen för EU-projektet Nutrinflow.

Högar med hästgödsel i hage Foto Gunilla PravitzPå Jönköpingsmässan Elmia Lantbruk rullar en liten skottkärra av lego runt med några kastanjer på skopan. Den småpratar lite, stannar, startar och tömmer sin last med ett enkelt handkommando.
Det kan knappast bli annat än en publik succé.
Isak Höglund, Albin Johansson och Elsa Bertils med sin skottkärrerobot Foto Gunilla PravitzIsak Höglund, Albin Johansson och Elsa Bertils, alla tre sistaårs-studenter på civilingenjörsutbildningen Energi-Miljö-Management, delade segern med agronomstudenterna från SLU Filippa Isaksson, Åsa Larsson och Sara Phil.

En mix av studenter från skilda utbildningar ingick som en förutsättning för innovationstävlingen; deras uppdrag var att komma med kreativa lösningar på hur näringsläckaget från jordbruksmark till Östersjön kan minskas.
Priset för vinnarna med sitt tävlingsbidrag Hållbar Hästhållning var en resa till Helsingfors och en kommande EU-konferens för Interregprojektet Nutrinflow, som är ett samarbete mellan Sverige, Finland och Lettland.
Legokärran blev förstås medbjuden.

Stora läckage från hästhagar

Skottkärran som kan följa med ut i hagarna och underlätta det tunga jobbet att mocka hästskit i utomhushagar var bara en del av vinnarkonceptet Hållbar hästhållning.
- Vi ville ta ett samlat grepp om hanteringen av gödseln som samlas i hästhagarna. Den är mestadels helt bortglömd i diskussionerna om näringsläckage. Vi vill synliggöra problemet och hitta lösningar, säger Elsa Bertils.

Närbild robot skottkärra Foto Gunilla PravitzStudentgruppen har alltså kombinerat en produkt, den självgående skottkärran, med förslag till åtgärder som ska ge hästhållare kunskap om problemet och lösningar som bindande lagkrav och certifiering utöver de miljöcertifieringar som redan finns.
- Jordbruket har reglerade fosforutsläpp, men inte hästnäringen. Läckaget därifrån beräknas till 60 kg per hektar och år, tredubbelt mot jordbruket, säger Albin Johansson.

Lyckat samarbete med agronomstudenter

Närbild skottkärra - robot Foto Gunilla PravitzSkottkärrebygget var mest en sidoidé.
- Vi ville väcka intresse för vårt tävlingsbidrag. Vi fick material av robotföreningen på LiU och Fredrik Löfgren på IDA hjälpte oss att få den att fungera som vi tänkt. Det var kul att prova på något helt nytt. Robotar är inget vi annars brukar hålla på med i vår utbildning, säger Isak Höglund.
Helt nytt var också samarbetet med agronomstudenterna.
- Det var kanske det allra roligaste med projektet. Vi bidrog alla med olika perspektiv och kunskaper, säger Elsa Bertils.

Det fanns fler innovativa LiU-bidrag som presenterades på lantbruksmässan i slutet av oktober.
Bakom NutriPond stod studenterna på Miljö-Energi-Management Herman Elvingsson, Anna Schmidt och Alex Weibull, som jobbat tillsammans med agronomstudenterna Mathilda Bergman, Emma Hellstedt och Lotta Jonasson. Deras bidrag handlade om moduldammar på gårdsnivå.
Bidraget GrowIt togs fram av sex LiU-studenter. Linnéa Drakenmark, Emma Fälth, Frida Jerrå, Lovisa Karlén, Caroline Olsson och Sofie Östrem. Deras idé blev en tjänst som kan ge lantbrukare möjlighet till precisionsodling.

Tre studentlag ställde upp i innovationstävlingen – och alla med LiU-studenter. Hur kom det sig?
- Tävlingen i sig kom till lite på omvägar och genom Charlotte Norrman, lektor på IEI. Det var genom hennes inriktning på entreprenörskap och kontakter med EU-projektet som innovationstävlingen kom att bli en extra aktivitet i kursen miljödriven affärsutveckling som vi håller tillsammans, säger Olof Hjelm, professor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI.

Innovationsrace

Elsa Bertils, Isak Höglund och Anton Johansson med sin vinnande skottkärra Foto Gunilla PravitzI början av september samlades studenterna från SLU och LiU till 24-timmars innovationsrace på Vreta Kluster.
Roxen, för dagen helt osynlig i dimma, fick tjäna som Östersjön och ge inspiration och känslan av hav.
Knappt två månader hade de på sig att utveckla sina koncept.
- Jag tror ingen av oss visste vad vi gav oss in på. Studenterna hade aldrig träffats tidigare och de fick själva fundera ut vad de skulle göra, säger Olof Hjelm.

Hästgödselproblematiken, då?
- Vi bestämde oss tidigt för kopplingen gödselhantering – övergödning. Hästidén kom vi fram till klockan två på natten, på morgonen efter fick vi pitcha, säger Albin Johansson.

Sen var det bara att köra för vinst.

 

 

Fotnot. Bakom tävlingen stod Rise Jordbruk, Livsmedel SLU, Jordbruksverket m fl.

Senaste nytt från LiU