För att Sveriges transportsystem ska vara hållbart måste kollektivtrafiken, framför allt på landsbygden där alternativen är få, ta hänsyn till hela resan. Det innebär att alla delar av en resa – så som väntetider, anslutningar, hållplatser och information – fungerar tillsammans.
Här är bytespunkter och anslutande infrastruktur avgörande, men ansvaret är splittrat mellan landets regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), kommuner och Trafikverket.
Hur kan de arbeta tillsammans för ett mer tillgängligt och hållbart transportsystem på landsbygden? Ett nytt forskningsprojekt får drygt 3 miljoner från Trafikverket för att studera det. I centrum står frågan om hur principer för gestaltad livsmiljö, där planeringen tar en helhetssyn och utgår från människors behov, kan fungera som en utgångspunkt.
Projektet leds av Ida Andersson, Örebro universitet. Deltagande forskare är Christopher Olsson, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, och Linnea Eriksson, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
