02 april 2026

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen, och resenärer behöver därför ofta komplettera med bil, cykel eller gång. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

Människor som går på en perrong med tågspåret på ena sidan och bussar på den andra. Fotograf: Thor Balkhed

För att Sveriges transportsystem ska vara hållbart måste kollektivtrafiken, framför allt på landsbygden där alternativen är få, ta hänsyn till hela resan. Det innebär att alla delar av en resa – så som väntetider, anslutningar, hållplatser och information – fungerar tillsammans.

Här är bytespunkter och anslutande infrastruktur avgörande, men ansvaret är splittrat mellan landets regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), kommuner och Trafikverket.

Hur kan de arbeta tillsammans för ett mer tillgängligt och hållbart transportsystem på landsbygden? Ett nytt forskningsprojekt får drygt 3 miljoner från Trafikverket för att studera det. I centrum står frågan om hur principer för gestaltad livsmiljö, där planeringen tar en helhetssyn och utgår från människors behov, kan fungera som en utgångspunkt.

Projektet leds av Ida Andersson, Örebro universitet. Deltagande forskare är Christopher Olsson, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, och Linnea Eriksson, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

Daggvått gräs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.

Forskning och samverkan vid CKS

Senaste nytt från LiU

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Några personer som befinner sig i ett rum.

ERC miljoner till två LiU forskare för framtidens energilösningar

LiU-forskarna Nara Kim och Catherine Aitchison, båda vid Laboratoriet för organisk elektronik, har i hård konkurrens tilldelats varsitt ERC Starting Grant på cirka 18 miljoner kronor över fem år.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vård och utfall efter operation. Målet på lång sikt är att förbättra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från LiU på 58 000 personer.