27 januari 2026

Effektiv 6G, avancerad robotik och samspelet mellan människa och maskin är några teman för de 25 nya forskningsprojekt som beviljats medel inom satsningen ELLIIT. Projekten delar på totalt 255 miljoner kronor över fem år. I 23 av projekten medverkar forskare från Linköpings universitet.

En grupp robotar som sitter på golvet. Fotograf: Simon Höckerbo
Flera av de nya forskningsprojekten inom ELLIIT fokuserar på autonom robotik.

– Vi lever i en tid med stora förändringar i vår omvärld, med konflikter och geopolitiska spänningar vilket syns inte minst på försvarets expansion. Grundforskningen inom teknikvetenskap måste möta upp detta, säger Erik G Larsson, professor vid Linköpings universitet och föreståndare för ELLIIT.

ELLIIT är ett strategiskt forskningsområde inom it och mobil kommunikation som utsågs av regeringen 2010. Förkortningen står för Excellence Center at Linköping-Lund in Information Technology. De lärosäten som medverkar är Linköpings och Lunds universitet samt Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Halmstad.

– Vårt övergripande mål är att bedriva grundforskning som ligger i den absoluta framkanten av forskningsfronten, och att utbilda nästa generations ingenjörer och doktorer för svensk industri. Ett ytterligare mål är att generera forskningsresultat som industrin kan snappa upp och kommersialisera, säger Erik G Larson.

En man i blå skjorta ler. Anna Nilsen
Erik G. Larsson, professor vid LiU och föreståndare för ELLIIT.

Nu har alltså 25 nya forskningsprojekt inom ELLIIT sett dagens ljus. Projekten handlar bland annat om utvecklingen av nästa generations mobilkommunikation – 6G, avancerad maskininlärning och samspelet mellan människor och automatiserade robotar.

Säkerhet och robotar som lär sig

Ett av projekten tar sig an utmaningen med robotik som kan förflytta sig och utföra varierande uppgifter i olika miljöer. För att lyckas tänker sig forskarna att roboten dels behöver lära sig av hur andra utfört uppgiften tidigare, så kallad expertdata, dels att testa sig fram på egen hand och lära sig av sina misstag.

Ett annat projekt handlar om att utveckla räddningsdrönare, samarbetande robotar och fordon med avancerat förarstöd. För att göra dessa ”intelligenta” maskiner säkrare ska forskarna ta fram en molnbaserad AI-tjänst som övervakar systemen och hjälper dem fatta bättre beslut i realtid. Utvecklingen kan vara av stor samhällsnytta då många liknande system redan finns i vår vardag.

Och ett tredje projekt fokuserar på hur en mänsklig operatör ska kunna styra flera robotar eller drönare på samma gång över stora och varierande miljöer. För att lyckas ska forskarna utveckla en typ av AI-assistent som ska förstå vad robotarna ser, använda mänskligt språk och som kan föreslå eller utföra handlingar.

– Forskningen idag är hårt konkurrensutsatt internationellt och det är tufft att hävda sig i den kontexten. Våra viktigaste instrument är att finansiera de bästa idéerna och ge forskarna stöd och mentorskap så de kan utveckla sin forskning, ihop med en ny generation av doktorander som vi utbildar och gör redo för sin framtida karriär, säger Erik G Larsson.

Läs mer om projekten på elliit.se

Kontakt

Strategiskt forskningsområde

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.