I år arrangeras FN:s årliga klimatmöte, COP 27, den 7-18 november i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor ska världens länder förhandla om hur det globala klimatarbetet under Parisavtalet ska implementeras.
Höja ambitionsnivån
Mathias Fridahl, lektor på Tema Miljöförändring, har länge studerat världens klimatpolitik och varit på flera COP. Under fjolårets möte i Glasgow låg fokus på att få de sista bitarna i Parisavtalet på plats. Samtidigt kom löften mellan staterna om att höja ambitionsnivån för att minska de globala utsläppen ytterligare. Frågan är hur arbetet gått, sedan dess?
– Det har kommit in löften från några länder, men det är absolut inte i linje med vad vetenskapen säger. Det är lite synd, att det som sades skapade falska förhoppningar. Samtidigt är det oerhört svårt att höja ambitionsnivån. EU hade exempelvis precis antagit ett nytt mål för 2030, att få till en ny ambitionshöjning inom ett år är orimligt.
Vilka blir de stora frågorna på COP 27?
– Det är en afrikansk COP och det blir ett fokus på frågor som är viktiga för den afrikanska kontinenten. Det blir många anpassningsfrågor, då man är otroligt sårbar för negativa effekter av ett förändrat klimat. Många afrikanska länder drabbas hårt av klimatförändringarna, de har väldigt låg kapacitet att anpassa sina samhällen och behöver finansiering och kunskap.
– Sen är det viktigt för de här länderna att visa att anpassningsåtgärder är ett bidrag till att hantera klimatförändringar. Det finns en historia i de här förhandlingarna att fokusera på utsläppsreduktion, men det går också att uppfylla klimatmålen genom klimatanpassning.
Världen ser redan stora effekter av klimatförändringar och en viktig fråga under årets toppmöte handlar om hur man hanterar skador och förluster.
– Det finns så många olika typer av skador och förluster som vi börjar se konkreta effekter av. I värsta fall handlar det om människoliv vid exempelvis översvämningar eller extrema torkor. Samtidigt är vetenskapen om hur man kopplar klimatförändringar till enskilda väderfenomen mycket bättre i dag än för 10-15 år sedan.
Uppfyller inte målen
En tredje fråga som förväntas ta stor plats är, som alltid, finansieringen. Vem ska betala för att begränsa den globala uppvärmningen, anpassa samhällen till ett förändrat klimat och täcka kostnader för skador och förluster?
– Det var stort i Glasgow och kommer att bli ännu större nu. Det finns ett gammalt löfte om klimatfinansiering på 100 miljarder amerikanska dollar per år från 2020 och framåt. Även om vi mäter generöst kan vi se att världen inte når upp till de här volymerna. Parterna uppfyller inte sitt gamla löfte och samtidigt ska det förhandlas om ett nytt löfte där klimatfinansieringen ska skalas upp.
LiU ansvarar för enkät
Under klimatmötets två veckor finns totalt sju deltagare från LiU på plats i olika omgångar för att följa förhandlingarna, göra observationer och genomföra intervjuer till olika forskningsprojekt.
En viktig del är också att genomföra den stora deltagarenkät LiU ansvarat för sedan 2007.
– Enkäten täcker flera olika områden som varierar mellan åren, men det finns också frågor som vi ställt under alla 15 år. Där börjar vi se spännande förändringar i vilka intressen delegater från olika kontinenter har som kommer till konferensen.
Hur allvarlig är klimatkrisen 2022?
– Ur ett klimatperspektiv mår världen inte bra, så är det. Utöver att vi nu ser konkreta exempel på vad klimatförändringar innebär är det även fördröjningar i klimatsystemet. Det innebär att även om vi skulle sluta helt med våra utsläpp, av någon konstig anledning, från och med i dag så skulle vi se växande negativa effekter under en lång tid innan det stabiliseras. Så det är väldigt viktigt att vi håller liv i de här processerna som har så stor betydelse för mänskligheten.
Foto Mostphotos
