Rundabordssamtalet leddes av Peter Normark, KSLA, och Erik Willén, KSLA och Stora Enso. Inledningsvis satte Peter Normark AI-utvecklingen i ett ekonomiskt och innovationshistoriskt perspektiv med utgångspunkt i Joseph Schumpeters teori om kreativ förstörelse. Peter Normark knöt resonemanget till det nyligen tillkännagivna Nobelpriset i ekonomi, som tilldelats Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt för forskning om innovationsdriven ekonomisk tillväxt. Ett centralt budskap var att ny teknik tränger undan äldre lösningar, samtidigt som det krävs robusta institutioner som kan hantera parallell existens av etablerade strukturer och nya teknologier.
Erik Willén fortsatte med en genomgång av hur AI kan definieras och struktureras i olika teknologiska nivåer, som grund för de efterföljande presentationerna.
Forskning och tillämpning i skog, lantbruk och livsmedel
Programmet omfattade därefter fördjupningar inom både skogs- och lantbrukssektorn. Maria Nordström från Skogforsk redogjorde för pågående forskning inom skogsområdet, följd av Erik Willén som beskrev AI-utvecklingen ur ett skogsindustriellt perspektiv. Fokus försköts sedan mot lantbruket och livsmedelskedjan. Per Frankelius, Linköpings universitet och KSLA, presenterade forskning och praktiska tillämpningar av AI inom lantbruket. Patrik Myrelid och Niclas Lovsjö från Lantmännen gav en översikt av hur AI används och utvecklas genom hela livsmedelsvärdekedjan, medan Christian Backman från Agronod bidrog med ett tydligt företagsperspektiv inom agtech.
Per Frankelius föredrag hade fokus på AI:s förmåga att kvantifiera och optimera det som tidigare var omöjligt att mäta manuellt, såsom detaljerad markhälsa och enskilda plantors status. Ett återkommande budskap var behovet av att gå från erfarenhetsbaserade beslut till datadrivna ”precision decisions”. För att möjliggöra detta krävs strukturella förändringar, inte minst investeringar i fungerande datapipelines för hantering av stora datamängder från sensorer och drönare.
Standarder, kompetens och nästa steg
I de avslutande diskussionerna medverkade bland andra Jan Stenlid, Inger Andersson, Patrik André, representanter från Skogsstyrelsen, Isac Nielsen (Agriopt), Sten Nilsson och Janne Rundqvist. En central frågeställning rörde gränsdragningen mellan industrigemensamma, öppna och transparenta satsningar och utveckling som sker inom enskilda bolag eller koncerner. Standardisering och interoperabilitet lyftes fram som avgörande för att skapa fungerande AI-ekosystem.
Vidare diskuterades hur AI kan stärka svensk konkurrenskraft och bidra till ökad samhällsnytta, samt om tekniken kan få en omdanande roll jämförbar med järnvägarnas betydelse för 1800-talets industrialisering. En tredje viktig fråga handlade om kompetensförsörjning och hur universitet och högskolor behöver anpassa utbildningar i takt med att AI får ökad betydelse.
Rundabordssamtalet avslutades med en gemensam inriktning mot att prioritera skarpa pilotprojekt för att testa och validera interoperabilitet och datastandarder i praktiken. Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering fick i uppdrag att medverka i det fortsatta arbetet.
