I ett projekt utvecklades bättre rutiner för att boka sjukgymnast på vårdcentral. Foto: Gaetan Bally
— Studenterna brukar vara väldigt positiva till att få jobba med något konkret. De har läst mycket teori under flera år. I denna kurs ska de läsa teori och omsätta den i praktiken i en verklig situation, säger Barbro Krevers, som är ansvarig för en kurs i förbättringsarbete på avancerad nivå.
Barbro Krevers är ansvarig för kursen i förbättringsarbete. Foto: Karin Söderlund Leifler
Kursen ges på mastersprogrammet för dem som läst arbetsterapi, folkhälsovetenskap, fysioterapi, logopedi, medicinsk pedagogik eller omvårdnadsvetenskap på grundnivå. Under tio veckor på halvfart får studenterna arbeta med varsitt förbättringsprojekt i verksamheter inom Region Östergötland eller kommuner inom regionen. Många som läser mastersutbildningen arbetar i vården parallellt med studierna och ofta är det studenten eller arbetsgivaren som kommer med förslag på projekt.
Studentprojekt ledde till åtgärder
Förbättringarna kan handla om att utnyttja vårdens resurser på ett smartare sätt. På en vårdcentral kunde sköterskorna boka in patienter hos sjukgymnast efter bedömning via telefon, men tiderna utnyttjades inte fullt ut. När Suzana Holmér, som själv är sjukgymnast, gjorde ett förbättringsprojekt där tittade hon närmare på varför det var så och vilken grupp av patienter som hamnade fel. Efter hennes förslag sattes flera åtgärder in.
Suzana Holmérs förbättringsprojekt drevs vidare av arbetsgivaren. Foto: Karin Söderlund Leifler
När kursen var slut ville arbetsgivaren driva förbättringsarbetet vidare och Suzana Holmér fortsatte att jobba med projektet på halvtid. Hon menar att det förväntas av den som arbetar kliniskt att delta aktivt i förbättringsarbete på arbetsplatsen och att kursen gav henne verktyg för att göra det.
– Många anställda ser saker som inte fungerar riktigt bra i vardagen på jobbet. Med kunskaperna från kursen kan man göra förändringar som på riktigt blir en förbättring, så att det inte blir en börda ovanpå befintliga arbetsuppgifter, säger Suzana Holmér.
Hon menar att de som vill förbättra något ofta börjar i fel ände och direkt bestämmer viken åtgärd som ska genomföras. Det första steget måste vara att ringa in vad som egentligen är problemet. Får patienterna verkligen för lite information, eller är det bara som personalen tror? Om ingen frågar patienterna vad de vill ha ut av vårdkontakten så finns risken att åtgärden blir att producera informationsblad som egentligen inte behövs.
– Den här kursen ger ett systematiskt sätt att identifiera viktiga problem och effektiva sätt att ta sig an dem, i stället för att dra igång stora förändringar som i slutändan kanske ger väldigt lite. Det är sällan att det blir en quick fix som ordnar problemet för evigt, utan man arbetar ofta i återkommande förbättringscykler, säger Barbro Krevers.
Blev det sämre för någon?
För studenterna är projektet en möjlighet att komma in i en annan verksamhet och se vilka problem de anställda möter där.
– Man får vara väldigt ödmjuk inför att man är inne och kartlägger andras vardag. Samtidigt lär man sig mycket av att se hur andra jobbar och hur de har det, säger Suzana Holmér.
Ett förbättringsprojekt i vården berör ofta flera yrkesgrupper och även patienterna. Barbro Krevers lyfter att det är väldigt viktigt att ha ett helhetsperspektiv:
– När man är inne och ändrar i processer kan det bli bättre för en grupp, men man måste ha i åtanke att det kan bli sämre för en annan grupp. Därför är det bra att det här är ett integrerat masterprogram där olika vårdprofessioner möts och utbyter perspektiv och sakkunskap med varandra. De får god inblick i varandras projekt och ger återkoppling.
Studenterna får handledning av en lärare under projektets gång och respons av andra kursdeltagare. I slutet knyter de ihop teori med praktik i en skriftlig rapport och presenterar sitt arbete på ett seminarium. Barbro Krevers trycker på att återkopplingen är väldigt viktig:
– När de får chansen att diskutera sitt eget projekt med kursare och lärare och se varandras exempel förstår de ännu bättre vad det är de har gjort. En del studenter säger att det är då polletten verkligen trillar ner.
