18 september 2026

Svenska organisationer behöver samarbeta närmare för att göra språkdata av hög kvalitet tillgängliga för utvecklingen av AI-system som är relevanta för svenska språket, kulturen och samhället. Det var en central slutsats när omkring 60 deltagare från näringslivet, offentlig förvaltning, akademin och forskningen möttes på IVA Konferenscenter i Stockholm.

En man som håller ett föredrag inför en grupp människor.
Fredrik Heintz talar under LDS Country Workshop Sweden

Den 4 september 2026 samlade European Language Data Space (LDS) Country Workshop Sweden representanter för fler än 20 organisationer. Linköpings universitet stod värd för workshoppen, som leddes av professor Fredrik Heintz.

Deltagarna diskuterade hur organisationer inom olika sektorer kan dela språkdata och göra svenska språkresurser enklare att komma åt och använda. Ett närmare samarbete kan stödja utvecklingen av tillförlitliga, konkurrenskraftiga och kulturellt relevanta AI-system och språkteknologier i Sverige.
 

Från tillgängliga data till användbara resurser

Programmet innehöll bidrag från europeiska initiativ, svenska forskningsinfrastrukturer, offentliga organisationer, akademin och näringslivet. Presentationerna behandlade European Language Data Space, alliansen för språkteknologier (ALT-EDIC), svenska stora språkmodeller (LLMs), språkpolitik, forskningsinfrastrukturer samt AI:s roll i medier och samhälle.

– Svenska språkdata är en viktig nationell resurs. Om vi vill ha AI-system som verkligen förstår svenska förhållanden, svensk kultur och det svenska samhället behöver akademi, näringsliv och offentlig sektor samarbeta. Workshopen visade att aktörerna finns. Nu behöver vi gå från ord till handling. Tillsammans kan vi sammanställa de data vi behöver med hög kvalitet och samtidigt bevara mångfalden, säger Fredrik Heintz. 
En grupp människor som sitter och lyssnar på en paneldiskussion. Axel Furusten
 
Deltagarna pekade ut ett närmare samarbete mellan akademin, näringslivet och den offentliga sektorn som en förutsättning för att göra svenska språkresurser av hög kvalitet enklare att komma åt och använda.

Nya kontakter mellan sektorer

Workshoppen gav deltagare från olika sektorer möjlighet att utbyta kunskap och knyta kontakter. Under panelsamtalet och nätverksaktiviteterna identifierade de gemensamma intressen och områden där organisationerna kan behöva samarbeta närmare.
Susanne Ackum säger:

– Oerhört värdefullt för mig som huvudsekreterare i samordningen svenska språkmodeller att få delta i konferensen. Den spände över en rad områden av intresse för oss – tänker framför allt på presentationer om tillgång till data och språkmodeller på en europeisk och nationell nivå. Många intressanta personer deltog, som jag hoppas att vi får chans att träffa framöver.

En man som står framför en folkmassa. Axel Furusten
Workshoppen förde också samman svenska organisationer som arbetar med språkdata och språkteknologi med europeiska initiativ inom området. Fortsatt samarbete är viktigt både för utvecklingen av språkteknologi i Sverige och för Sveriges deltagande i europeiska initiativ.
 

Kontakt

Mer om eventet

Senaste nytt från LiU

Ett suddigt foto av en sjukhuskorridor.

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården

Bra riktlinjer räcker inte för att förändra vården. En ny studie visar hur organisation, lokala förutsättningar och kontinuerligt lärande påverkar om nya arbetssätt får genomslag – och om de bidrar till en mer jämlik vård för alla.

En kvinna i ett laboratorium som håller i en blå handske.

Skräddarsydda tunna material ska rena vatten från PFAS

LiU-forskaren Johanna Rosén har fått projektbidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på 32 miljoner kronor för att hitta nya material som ska kunna rena vatten från främst PFAS. För att hitta materialen tar projektgruppen AI till hjälp.

En kvinna i vit skjorta och blå handskar som håller i ett rör med en grön vätska i.

Växtceller ska bli byggstenar i nya material

LiU-forskaren Eleni Stavrinidou får 26 miljoner kronor från KAW för ett forskningsprojekt där starka och flexibla material ska odlas från växtceller. Materialen ska kunna användas för hållbara teknologier inom byggande, textilier och medicin.