– Våra barn och unga behöver rustas för en värld där AI utgör en självklar del. De är den första generation vars utbildning, hälsovård och fritid genomsyras av AI teknologier säger hon. I PISA 2029, kommer också elevernas AI-litteracitet att mätas, säger Linnea Stenlidén.
Det är tydligt att Sverige riskerar att tappa fart i det globala kunskapsracet. Det konstaterar Håkan Löfgren, dekan för Utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet, och förklarar att andra länder integrerar AI-kunnande och digital kompetens i sina skolsystem medan svensk utbildningspolitik här verkar famla.
– Det är anmärkningsvärt att skolväsende och lärarutbildning lämnas utanför när nationella AI-strategier formuleras. Om barn och unga inte förstår exempelvis hur algoritmer styr informationsflöden eller hur AI skapar texter, bilder och nyheter, saknar de verktyg att kritiskt granska och påverka sin omvärld. De behöver grundläggande digitala färdigheter för att kunna hantera den komplexa verklighet de redan nu lever i, säger Linnea Stenlidén.
LiU tar saken i egna händer
EU:s AI-plan pekar entydigt ut vägen: utbildning i AI och ansvarsfull användning av digital teknik ska börja tidigt, redan i grundskolan. OECD och EU-kommissionen utvecklar nu ett gemensamt ramverk för AI-kompetens för skolan som lanseras 2026, så på Linköpings universitet tar man därför egna initiativ. Här finns Nordens största forskargrupp inom AI, simulering och utbildning och universitetet har dessutom startat AIST-labbet – en mötesplats där forskare, lärare, studenter och yrkesverksamma kan utforska AI och simuleringars roll i undervisning.
Magnus Johansson
– Målet är att samla olika perspektiv och bidra till ny kunskap som faktiskt kan stärka skolan. Vi integrerar våra forskningsresultat direkt i lärarutbildningen, så att nästa
generation lärare blir väl förberedda och kan bygga sin undervisning på vetenskaplig grund, säger Håkan Löfgren.
Kommer med risker och möjligheter
Att digitala AI-verktyg snabbt introduceras i undervisningen utan vetenskaplig grund är något som oroar forskarna, samtidigt betonar de att det finns stor potential – om tekniken används klokt.
– AI-teknik kan avlasta lärare och berika elevers lärande, men om vi saknar kunskap och förmåga att kritiskt granska tekniken riskerar vi att den snarare stjälper än hjälper undervisningen, säger Stenlidén. Därför krävs teknisk, pedagogisk, och inte minst etisk medvetenhet. Hon föreslår att begreppet digital kompetens ska behållas och förtydligas i läroplanen, att elevernas digitala färdigheter utvecklas på ett medvetet sätt genom hela skolsystemet och att lärare ska ges mandat att avgöra när digitala verktyg bidrar till meningsfullt lärande. På så sätt kan skolan bidra till elevers AI-litteracitet, och samtidigt undvika att de halkar efter i nästa PISA, avslutar Linnea Stenlidén.
